S-MP-regeringen hänger löst

2021 05 29

Det finns ett intresse inom riksdagsgrupperna hos Moderaterna och KD att göra gemensam sak med Vänsterpartiet och fälla regeringen. Men beslutet är inte fattat.

Det uppger riksdagskällor som framhåller att meningarna är delade inom de båda riksdagsgrupperna om huruvida man ska rösta tillsammans med Vänstern om partiet går fram med ett misstroendevotum mot S-MP-regeringen kopplat till marknadshyror.

– Vi fäller gärna regeringen men detta är fel fråga. Därför är situationen knivig, säger en M-källa.

Samtidigt agerar nu V för att stoppa förslaget om fri hyressättning i nybyggda lägenheter som S-MP-C-L kommit överens om i januariavtalet

– Det jag kan säga i dag är att vi inte kommer att acceptera marknadshyror i Sverige, säger V-ledaren Nooshi Dadgostar, enligt SR.

Regeringens utredare väntas presentera förslaget nästa vecka och källor till Ekot klargör att V nu förbereder en strategi som ska sättas i verket i sommar eller tidigt i höst.

– Om man ska tro på det som läckt ut, så innebär det ju marknadshyror. Och det är alltså kraftigt höjda hyror för Sveriges hyresgäster, så det vore ett sätt att slå sönder livet och framtiden för många svenskar, säger Nooshi Dadgostar (V), enligt SR.

ANALYS

Vänsterpartiet torde göra allvar av sina hot och försöka fälla S-MP-regeringen om regeringen går fram med förslaget. Min bedömning är att regeringen kommer att gå fram med förslaget och då ett nej till marknadshyror är så grundläggande för V så lär de agera kraftfullt.

Den stora frågan är snarare om M, KD och SD kommer att stödja V:s försök att fälla regeringen. Min bedömning är att SD och troligen även KD är sugna på det medan det råder större tvekan inom M.

M och KD är ju själva positiva till förslaget om friare hyressättning och att då rösta emot ett sådant förslag skulle kunna uppfattas som överdrivet och märkligt – då M-KD själva vill genomföra samma förslag om de vinner valet. Även SD har öppnat för sådana samtal.

[yop_poll id="114"]

11 okt 2026

Prognosen: Swish kommer att försvinna

2026 10 12

Swish är ett av de starkaste varumärkena i landet – men kommer det vara så även framöver?

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner. 

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör. 

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter att Andersson möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne stom statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen