S-MP-regeringen hänger löst

2021 05 29

Det finns ett intresse inom riksdagsgrupperna hos Moderaterna och KD att göra gemensam sak med Vänsterpartiet och fälla regeringen. Men beslutet är inte fattat.

Det uppger riksdagskällor som framhåller att meningarna är delade inom de båda riksdagsgrupperna om huruvida man ska rösta tillsammans med Vänstern om partiet går fram med ett misstroendevotum mot S-MP-regeringen kopplat till marknadshyror.

– Vi fäller gärna regeringen men detta är fel fråga. Därför är situationen knivig, säger en M-källa.

Samtidigt agerar nu V för att stoppa förslaget om fri hyressättning i nybyggda lägenheter som S-MP-C-L kommit överens om i januariavtalet

– Det jag kan säga i dag är att vi inte kommer att acceptera marknadshyror i Sverige, säger V-ledaren Nooshi Dadgostar, enligt SR.

Regeringens utredare väntas presentera förslaget nästa vecka och källor till Ekot klargör att V nu förbereder en strategi som ska sättas i verket i sommar eller tidigt i höst.

– Om man ska tro på det som läckt ut, så innebär det ju marknadshyror. Och det är alltså kraftigt höjda hyror för Sveriges hyresgäster, så det vore ett sätt att slå sönder livet och framtiden för många svenskar, säger Nooshi Dadgostar (V), enligt SR.

ANALYS

Vänsterpartiet torde göra allvar av sina hot och försöka fälla S-MP-regeringen om regeringen går fram med förslaget. Min bedömning är att regeringen kommer att gå fram med förslaget och då ett nej till marknadshyror är så grundläggande för V så lär de agera kraftfullt.

Den stora frågan är snarare om M, KD och SD kommer att stödja V:s försök att fälla regeringen. Min bedömning är att SD och troligen även KD är sugna på det medan det råder större tvekan inom M.

M och KD är ju själva positiva till förslaget om friare hyressättning och att då rösta emot ett sådant förslag skulle kunna uppfattas som överdrivet och märkligt – då M-KD själva vill genomföra samma förslag om de vinner valet. Även SD har öppnat för sådana samtal.

[yop_poll id="114"]

28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen