S-ledaren med oväntat uttalande om finansministern

2022 11 16

Magdalena Andersson (S) går till hårt angrepp mot regeringens klimatpolitik.

Regeringens nyligen lagda budget innebär kraftiga nedskärningar i miljö- och klimatbudgeten.

Något som oroar Magdalena Andersson.

–  Hur ska Kristersson få regeringar i andra länder att leva upp till sina mål, när man helt släpper taget om sitt eget? Vilken trovärdighet kommer vi att ha? säger Magdalena Andersson enligt SVT Nyheter.

När partiledarna drabbade samman i dagens EU-debatt lyfte Andersson fram ett tidigare uttalande från finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Gör vi det inte, så gör vi det inte, sa finansministern om Sveriges förmåga att klara klimatmålet för 2030 i en intervju med SvD.

Magdalena Andersson vände sig till statsminister Ulf Kristersson (M) och frågade om han tar avstånd från Svantessons uttalande.

– Målen ligger fast, svarade Kristersson och tillade att Socialdemokraterna svikit klimatmålen genom att lägga ner kärnkraften.

”Tycker synd om henne”

Efter debatten kommenterar Magdalena Andersson statsministerns svar.

Hon beskriver regeringens klimatpolitik som ”väldigt rörig” och ”ytterligare ett vallöftessvek”.

– Jag tycker att Sverige förtjänar bättre än så här. Jag tycker i och för sig att det är bra att han (Ulf Kristersson) tar avstånd från Elisabeth Svantesson, även om jag tycker synd om henne, säger Magdalena Andersson till Expressen

Hon tillägger:

– När jag la fram en budget för ett år sedan var det tydligt att vi med den politik som vi föreslog skulle nå klimatmålet 2030. Men med den här regeringens politik är det tydligt att man inte kommer att göra det.

 ”Tar verkligen inte avstånd”

Under dagens debatt betonade dock Ulf Kristersson att han inte tar avstånd från Elisabeth Svantesson.

– Jag tar verkligen inte avstånd från en finansminister som lägger en budget som försöker reparera den skada som ni har orsakat, sa Kristersson till Magdalena Andersson under debatten.

S-ledaren köper inte statsministerns resonemang.

– Det var tydligt att han sa att det hon sa är fel. Det är klart att det inte är roligt att höra det från sin chef, säger Magdalena Andersson till Expressen.  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen

Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen