JUST NU: S-ledaren ger sin syn på nya flyktingpolitiken

2022 10 25

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson tar inte avstånd från den skärpta migrationspolitiken som regeringen förhandlat fram tillsammans med SD.

– Att vi ska ha en stram migrationslagstiftning i Sverige råder det ingen tveksamhet om, säger hon till Expressen.

Sveriges före detta statsminister anser att regeringens nya reformprogram inte innebär någon större förändring.

Enligt Magdalena Andersson genomfördes de största förändringarna i Sveriges rätts- och migrationspolitik under 2015 när S-regeringen satt vid makten.

– Den stora omläggningen av migrationspolitiken genomförde vi socialdemokrater efter flyktingkrisen 2015, med kraftiga åtstramningar av politiken. Nu får vi se vilka konkreta förslag de kommer med och lägger fram. Paradigmskiftet ägde rum 2015 och det genomförde vi, säger hon till Expressen.

Kritik från vänstern

Regeringens nya migrationspolitik har tidigare mött stark kritik. Framför allt från vänsterhåll.

V-ledaren Nooshi Dadgostar reagerade starkt på specifika formuleringar i det avtal som Ulf Kristersson (M) slutit med Ebba Busch (KD, Johan Pehrson (L) och Jimmie Åkesson (SD).

Formuleringar som man enligt partiledaren “annars mest känner igen från auktoritära regimer” – till exempel att man inte får “missakta landet”.

– Det är mycket starka auktoritära inslag som syftar till att försämra för många människor, jag ser inga förbättringar, framhöll Nooshi Dadgostar i en intervju med SVT.

Flera reformer

Följande reformer inom migration- och kriminalpolitiken kommer att genomföras enligt avtalet:

Ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden
Förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller
Intensifierat återvändandearbete
Skärpt arbetskraftsinvandring och skärpta villkor för anhöriginvandring
Transitcenter under hela asylprocessen
Utvisning på grund av bristande vandel
Skärpta krav för medborgarskap och återkallande av uppehållstillstånd i fler fall
Integrationspolitiken läggs om till att i högre grad bli kravbaserad, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av samhället
Dubbla straff för gängkriminella
Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng
Effektivare hemliga tvångsmedel
Visitationszoner, anonyma vittnen och vistelseförbud
Avskaffad straffrabatt för den som fyllt 18 år och avskaffande av dagens mängdrabatt. Samtidigt tas krafttag för att förebygga brott med ökat föräldraansvar
Fler omhändertaganden enligt LVU och en utredning av sänkt straffmyndighetsålder
En nationell social insatsstyrka inrättas, som ska göra omvärldsanalys och förmedla beprövade metoder för att förebygga brott och utbilda socialsekreterare i att hantera unga som begår eller är i riskzonen för att begå brott
Föräldrastödsprogram byggs ut
En fullständig och genomgripande översyn av strafflagstiftningen genomförs i syfte att bland annat skärpa straffen för vålds- och sexualbrott
Polisen, kriminalvården och övriga myndigheter inom rättsväsendet kommer expandera kraftigt
Källa: Tidöavtalet

Läs hela avtalet mellan M, KD, L och SD här

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen