17 jun 26

JUST NU: S-ledaren ger sin syn på nya flyktingpolitiken

2022 10 25

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson tar inte avstånd från den skärpta migrationspolitiken som regeringen förhandlat fram tillsammans med SD.

– Att vi ska ha en stram migrationslagstiftning i Sverige råder det ingen tveksamhet om, säger hon till Expressen.

Sveriges före detta statsminister anser att regeringens nya reformprogram inte innebär någon större förändring.

Enligt Magdalena Andersson genomfördes de största förändringarna i Sveriges rätts- och migrationspolitik under 2015 när S-regeringen satt vid makten.

– Den stora omläggningen av migrationspolitiken genomförde vi socialdemokrater efter flyktingkrisen 2015, med kraftiga åtstramningar av politiken. Nu får vi se vilka konkreta förslag de kommer med och lägger fram. Paradigmskiftet ägde rum 2015 och det genomförde vi, säger hon till Expressen.

Kritik från vänstern

Regeringens nya migrationspolitik har tidigare mött stark kritik. Framför allt från vänsterhåll.

V-ledaren Nooshi Dadgostar reagerade starkt på specifika formuleringar i det avtal som Ulf Kristersson (M) slutit med Ebba Busch (KD, Johan Pehrson (L) och Jimmie Åkesson (SD).

Formuleringar som man enligt partiledaren “annars mest känner igen från auktoritära regimer” – till exempel att man inte får “missakta landet”.

– Det är mycket starka auktoritära inslag som syftar till att försämra för många människor, jag ser inga förbättringar, framhöll Nooshi Dadgostar i en intervju med SVT.

Flera reformer

Följande reformer inom migration- och kriminalpolitiken kommer att genomföras enligt avtalet:

  • Ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden
  • Förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller
  • Intensifierat återvändandearbete
  • Skärpt arbetskraftsinvandring och skärpta villkor för anhöriginvandring
  • Transitcenter under hela asylprocessen
  • Utvisning på grund av bristande vandel
  • Skärpta krav för medborgarskap och återkallande av uppehållstillstånd i fler fall
  • Integrationspolitiken läggs om till att i högre grad bli kravbaserad, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av samhället
  • Dubbla straff för gängkriminella
  • Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng
  • Effektivare hemliga tvångsmedel
  • Visitationszoner, anonyma vittnen och vistelseförbud
  • Avskaffad straffrabatt för den som fyllt 18 år och avskaffande av dagens mängdrabatt. Samtidigt tas krafttag för att förebygga brott med ökat föräldraansvar
  • Fler omhändertaganden enligt LVU och en utredning av sänkt straffmyndighetsålder
  • En nationell social insatsstyrka inrättas, som ska göra omvärldsanalys och förmedla beprövade metoder för att förebygga brott och utbilda socialsekreterare i att hantera unga som begår eller är i riskzonen för att begå brott
  • Föräldrastödsprogram byggs ut
  • En fullständig och genomgripande översyn av strafflagstiftningen genomförs i syfte att bland annat skärpa straffen för vålds- och sexualbrott
  • Polisen, kriminalvården och övriga myndigheter inom rättsväsendet kommer expandera kraftigt
  • Källa: Tidöavtalet

Läs hela avtalet mellan M, KD, L och SD här

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen


23 okt 2026

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen