17 jun 26

JUST NU: S-ledaren ger sin syn på nya flyktingpolitiken

2022 10 25

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson tar inte avstånd från den skärpta migrationspolitiken som regeringen förhandlat fram tillsammans med SD.

– Att vi ska ha en stram migrationslagstiftning i Sverige råder det ingen tveksamhet om, säger hon till Expressen.

Sveriges före detta statsminister anser att regeringens nya reformprogram inte innebär någon större förändring.

Enligt Magdalena Andersson genomfördes de största förändringarna i Sveriges rätts- och migrationspolitik under 2015 när S-regeringen satt vid makten.

– Den stora omläggningen av migrationspolitiken genomförde vi socialdemokrater efter flyktingkrisen 2015, med kraftiga åtstramningar av politiken. Nu får vi se vilka konkreta förslag de kommer med och lägger fram. Paradigmskiftet ägde rum 2015 och det genomförde vi, säger hon till Expressen.

Kritik från vänstern

Regeringens nya migrationspolitik har tidigare mött stark kritik. Framför allt från vänsterhåll.

V-ledaren Nooshi Dadgostar reagerade starkt på specifika formuleringar i det avtal som Ulf Kristersson (M) slutit med Ebba Busch (KD, Johan Pehrson (L) och Jimmie Åkesson (SD).

Formuleringar som man enligt partiledaren “annars mest känner igen från auktoritära regimer” – till exempel att man inte får “missakta landet”.

– Det är mycket starka auktoritära inslag som syftar till att försämra för många människor, jag ser inga förbättringar, framhöll Nooshi Dadgostar i en intervju med SVT.

Flera reformer

Följande reformer inom migration- och kriminalpolitiken kommer att genomföras enligt avtalet:

  • Ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden
  • Förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller
  • Intensifierat återvändandearbete
  • Skärpt arbetskraftsinvandring och skärpta villkor för anhöriginvandring
  • Transitcenter under hela asylprocessen
  • Utvisning på grund av bristande vandel
  • Skärpta krav för medborgarskap och återkallande av uppehållstillstånd i fler fall
  • Integrationspolitiken läggs om till att i högre grad bli kravbaserad, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av samhället
  • Dubbla straff för gängkriminella
  • Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng
  • Effektivare hemliga tvångsmedel
  • Visitationszoner, anonyma vittnen och vistelseförbud
  • Avskaffad straffrabatt för den som fyllt 18 år och avskaffande av dagens mängdrabatt. Samtidigt tas krafttag för att förebygga brott med ökat föräldraansvar
  • Fler omhändertaganden enligt LVU och en utredning av sänkt straffmyndighetsålder
  • En nationell social insatsstyrka inrättas, som ska göra omvärldsanalys och förmedla beprövade metoder för att förebygga brott och utbilda socialsekreterare i att hantera unga som begår eller är i riskzonen för att begå brott
  • Föräldrastödsprogram byggs ut
  • En fullständig och genomgripande översyn av strafflagstiftningen genomförs i syfte att bland annat skärpa straffen för vålds- och sexualbrott
  • Polisen, kriminalvården och övriga myndigheter inom rättsväsendet kommer expandera kraftigt
  • Källa: Tidöavtalet

Läs hela avtalet mellan M, KD, L och SD här

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen