S kräver att SD utesluts

2026 06 05

Dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) och migrationsminister Anders Ygeman (S) kallade till en uppmärksammad pressträff, där man anklagade Sverigedemokraterna för att ha kopplingar till Ryssland.

– Jag vill påminna om att en vecka före valet kunde inte Jimmie Åkesson välja mellan Biden och Putin. SD har också röstat för ryska intressen i EU-parlamentet. Den 14 februari 2022 röstade Europaparlamentet för ett stödpaket för Ukraina för att stärka landets motståndskraft, där la SD:s ledamöter ner sina röster, sade Peter Hultqvist då.

Nu går S återigen till angrepp mot Sverigedemokraternas påstådda kopplingar till Ryssland.

Partiet kräver att SD utesluts från inflytande i försvars- och utrikespolitik, rapporterar TV4.

”Farligt för svenska folket”

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin kräver att statsminister Ulf Kristersson (M) garanterar att SD inte får ansvar för vare sig utrikes- eller försvarsdepartementet.

– Att de ska få inflytande över svensk säkerhetspolitik, det är farligt för svenska folket och för Sveriges säkerhet, säger Baudin till tv-kanalen.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Slår tillbaka

Sverigedemokraterna har kommenterat S-kravet.

– Ska vi verkligen ägna oss åt att svara på ett så tramsigt påhopp, så visst: Baudin och hans hejdukar lurar pensionärer på pengar genom sin ruttna lotteriverksamhet, vill man ha sådant folk på finansdepartementet? Nej tack, framhåller SD:s pressavdelning i en kommentar till TV4.

Statsminister Ulf Kristersson har inte uttalat sig om det nya kravet.

Sverigedemokraterna har i dag representanter i både utrikes- och justitieutskottet. Henrik Vinge (SD) är ordförande i det sistnämnda.  

LÄS OCKSÅ: Dystert besked för svenska tv-tittare – ras med 30 procent

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen