JUST NU: S-gruppen tvekar – stor osäkerhet om Nato

2022 05 04

Det råder en stor osäkerhet inom Socialdemokraternas riksdagsgrupp gällande frågan om ett potentiellt framtida svenskt medlemskap i Nato.

Det visar en enkätundersökning som DN har gjort.

Frågor om Nato har ställts till samtliga ledamöter i riksdagen.

Hänvisar till senare beslut

Undersökningen visar att ledande socialdemokrater fortfarande velar i frågan och har svårt att ta ställning. Ledamöter från S och SD är minst villiga att ge ett rakt svar på frågan, rapporterar DN.

Stor osäkerhet

Svaren från S-ledamöterna vittnar om att det fortfarande råder en stor osäkerhet kring Nato inom regeringspartiet – 22 av 25 ledamöter har angett svarsalternativet ”osäker” på samtliga frågor i enkäten.

– Jag känner att jag vill ha mer svar på en massa frågor som många av oss ställer. Vad händer om vi går med, och vad händer om vi inte går med? Man vill väga det för och emot, säger Åsa Lindestam,  vice talman och tidigare representant för S i försvarsberedningen, till DN.

Endast en säger nej

Den enda socialdemokraten som tvärt säger nej är Tomas Krohnstål för Kalmar län.

– Jag har alltid tyckt att det är fler fördelar med att inte gå med. Rysslands krig i Ukraina är förstås fullkomligt vidrigt och Putins regim är helt opålitlig. Sedan är väl frågan om Sverige skulle beröras av hans storhetsvansinne. Jag har svårt att se det, säger Tomas Krohnstål, till DN.

Kvinnorna säger nej

Tidigare har det rapporterats om att det finns ett stort internt motstånd mot Nato hos S-kvinnornas förbundsstyrelse. En majoritet inom styrelsen står fast vid ett nej till Nato, rapporterar SvD.

Gruppen leds av klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.

– S-kvinnor har en lång historia och kamp i frågor som handlar om fred, nedrustning, avspänning och militär alliansfrihet och vi har i förbundsstyrelsen landat i att fortsatt vila i våra kongressbeslut att Sverige bör vara militärt alliansfria och stå utanför Nato, skriver hon till SvD.

Då tas beslutet

Socialdemokraternas partistyrelse förväntas ta ett beslut om en svensk ansökan till Nato den 24 maj. Riksdagspartiernas gemensamma säkerhetspolitiska analys presenteras den 13 maj.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen