JUST NU: S-gruppen tvekar – stor osäkerhet om Nato

2022 05 04

Det råder en stor osäkerhet inom Socialdemokraternas riksdagsgrupp gällande frågan om ett potentiellt framtida svenskt medlemskap i Nato.

Det visar en enkätundersökning som DN har gjort.

Frågor om Nato har ställts till samtliga ledamöter i riksdagen.

Hänvisar till senare beslut

Undersökningen visar att ledande socialdemokrater fortfarande velar i frågan och har svårt att ta ställning. Ledamöter från S och SD är minst villiga att ge ett rakt svar på frågan, rapporterar DN.

Stor osäkerhet

Svaren från S-ledamöterna vittnar om att det fortfarande råder en stor osäkerhet kring Nato inom regeringspartiet – 22 av 25 ledamöter har angett svarsalternativet ”osäker” på samtliga frågor i enkäten.

– Jag känner att jag vill ha mer svar på en massa frågor som många av oss ställer. Vad händer om vi går med, och vad händer om vi inte går med? Man vill väga det för och emot, säger Åsa Lindestam,  vice talman och tidigare representant för S i försvarsberedningen, till DN.

Endast en säger nej

Den enda socialdemokraten som tvärt säger nej är Tomas Krohnstål för Kalmar län.

– Jag har alltid tyckt att det är fler fördelar med att inte gå med. Rysslands krig i Ukraina är förstås fullkomligt vidrigt och Putins regim är helt opålitlig. Sedan är väl frågan om Sverige skulle beröras av hans storhetsvansinne. Jag har svårt att se det, säger Tomas Krohnstål, till DN.

Kvinnorna säger nej

Tidigare har det rapporterats om att det finns ett stort internt motstånd mot Nato hos S-kvinnornas förbundsstyrelse. En majoritet inom styrelsen står fast vid ett nej till Nato, rapporterar SvD.

Gruppen leds av klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.

– S-kvinnor har en lång historia och kamp i frågor som handlar om fred, nedrustning, avspänning och militär alliansfrihet och vi har i förbundsstyrelsen landat i att fortsatt vila i våra kongressbeslut att Sverige bör vara militärt alliansfria och stå utanför Nato, skriver hon till SvD.

Då tas beslutet

Socialdemokraternas partistyrelse förväntas ta ett beslut om en svensk ansökan till Nato den 24 maj. Riksdagspartiernas gemensamma säkerhetspolitiska analys presenteras den 13 maj.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen