JUST NU: S-gruppen tvekar – stor osäkerhet om Nato

2022 05 04

Det råder en stor osäkerhet inom Socialdemokraternas riksdagsgrupp gällande frågan om ett potentiellt framtida svenskt medlemskap i Nato.

Det visar en enkätundersökning som DN har gjort.

Frågor om Nato har ställts till samtliga ledamöter i riksdagen.

Hänvisar till senare beslut

Undersökningen visar att ledande socialdemokrater fortfarande velar i frågan och har svårt att ta ställning. Ledamöter från S och SD är minst villiga att ge ett rakt svar på frågan, rapporterar DN.

Stor osäkerhet

Svaren från S-ledamöterna vittnar om att det fortfarande råder en stor osäkerhet kring Nato inom regeringspartiet – 22 av 25 ledamöter har angett svarsalternativet ”osäker” på samtliga frågor i enkäten.

– Jag känner att jag vill ha mer svar på en massa frågor som många av oss ställer. Vad händer om vi går med, och vad händer om vi inte går med? Man vill väga det för och emot, säger Åsa Lindestam, vice talman och tidigare representant för S i försvarsberedningen, till DN.

Endast en säger nej

Den enda socialdemokraten som tvärt säger nej är Tomas Krohnstål för Kalmar län.

– Jag har alltid tyckt att det är fler fördelar med att inte gå med. Rysslands krig i Ukraina är förstås fullkomligt vidrigt och Putins regim är helt opålitlig. Sedan är väl frågan om Sverige skulle beröras av hans storhetsvansinne. Jag har svårt att se det, säger Tomas Krohnstål, till DN.

Kvinnorna säger nej

Tidigare har det rapporterats om att det finns ett stort internt motstånd mot Nato hos S-kvinnornas förbundsstyrelse. En majoritet inom styrelsen står fast vid ett nej till Nato, rapporterar SvD.

Gruppen leds av klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.

– S-kvinnor har en lång historia och kamp i frågor som handlar om fred, nedrustning, avspänning och militär alliansfrihet och vi har i förbundsstyrelsen landat i att fortsatt vila i våra kongressbeslut att Sverige bör vara militärt alliansfria och stå utanför Nato, skriver hon till SvD.

Då tas beslutet

Socialdemokraternas partistyrelse förväntas ta ett beslut om en svensk ansökan till Nato den 24 maj. Riksdagspartiernas gemensamma säkerhetspolitiska analys presenteras den 13 maj.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen