VAL 2022: Ryter till mot Dadgostars “kompisgäng”

2022 09 19

V-profilen Rosanna Dinamarca anser att det är Nooshi Dadgostars närmaste krets som bär skulden för Vänsterpartiets svaga valresultat.

Rosanna Dinamarca var en av kandidaterna till Vänsterpartiets ordförandepost när Jonas Sjöstedt till slut valdes som partiledare 2012.

Hon satt därefter kvar i riksdagen fram till och med 2018.

Veteranen är en av många V-profiler som är kritiska till partiets valresultat.

Och enligt Rosanna Dinamarca bör skulden ligga på Nooshi Dadgostars närmaste krets snarare än partiledaren själv, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Ja-sägare"

– Det är ett starkt kompisgäng som varit med länge, de är ja-sägare och boostar varandra. För en omgruppering behövs ingen extrakongress, det räcker med att partistyrelsen säger att detta inte duger, att partiet måste få en omstart, säger Rosanna Dinamarca till SvD.

"Axlat rollen väl"

Enligt Rosanna Dinamarca bör inte Nooshi Dadgostar bära ansvaret för besvikelsen i valresultatet.

– Hon har axlat rollen väl och det finns flera frågor där hon lyckats väldigt bra. Exempelvis då det gäller marknadshyrorna och andra frågor där hon satte ned foten och sedan höll den kvar hela vägen. Hon har stått fast och klarat debatterna bra, säger partiveteranen.

Avgångskrav på Dadgostar

Vänsterpartiet backade med 1,3 procentenheter i årets val och parkerade till slut på 6,7 procent.

Under gårdagen kom det första avgångskravet mot Nooshi Dadgostar.

– Vi missade chansen till ett stort genombrott bland radikala vänstermänniskor. Jag vill se andra kamrater på de ledande posterna, säger Björn Alling, kommunpolitiker i Linköping, till Expressen.

Lägger ansvaret på S

Enligt partiledaren själv berodde valförlusten bland annat på att Socialdemokraterna saknade en tydlig agenda, och att man tillsammans med Moderaterna “bekräftade Sverigedemokraternas verklighetsbeskrivning”. 

Det stal fokus från fördelningskonflikter i samhället, säger Nooshi Dadgostar till SVT.

– Vi hade behövt ett framåtsyftande projekt, som att bekämpa arbetslösheten, kapa vårdköer och se till att skolan förbättrades. Jag saknade kanske den agendan från koalitionsledaren Socialdemokraterna, säger V-ledaren.

Foto: Sveriges Riksdag resp Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen