NORGE: Rysslandsbeslut skapar splittring

2023 05 15

På onsdag, den 17:e maj, firas nationaldagen i Norge.

Som vanligt planeras ett storslaget och spektakulärt firande under dagen som uppmärksammas stort i Sveriges grannland.

En dag fylld av glädje, fest och hyllningar till det egna landet.

Men på Svalbard, ögruppen i havet norr om Norge, har ett beslut kopplat till Ryssland skapat stor splittring inför nationaldagsfirandet.

I staden Longyearbyen har man nämligen bjudit in ryska skolbarn till att vara med att fira – trots sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina.

"Kramas med fienden"

Ett beslut som inte alla i staden är överens om.

Även om det bara gäller ryska skolbarn.

– Indirekt så supportar man ju då den ryska staten, säger Daniel Olofsson, boende i Longyearbyen, till Sveriges Radio Ekot.

Han tillägger:

– Nu står vi ju och kramas med fienden liksom.

Försvarar beslutet

Situationen beskrivs som unik.

Den näst största orten på ön är Barentsburg, det ryskägda gruvsamhället som under lång tid haft ett omfattande och framgångsrikt utbyte med Longyearbyen.

Efter att Putin beordrade sina trupper över den ukrainska gränsen och väst infört sanktioner mot Ryssland har utbytet dock mer eller mindre helt upphört.

Tills nu.

Men Are Nundal som är kulturhuschef i Longyearbyen försvarar beslutet att bjuda in de ryska barnen att fira nationaldagen.

– Det är värt att låta barnen få mötas, säger han i en intervju med SR.

Viktig strategisk plats

Såväl Barentsburg och Svalbard anses som viktiga strategiska platser för Ryssland.

– Om en konflikt uppstår i norr kommer Ryssland att vara intresserade av att Natos styrkor hålls så långt borta som möjligt, framhåller norsk NRK efter att ha talat med flera experter.

– Genom att spärra av havsområdena runt Svalbard kan de säkra sina strategiska kärnvapen.

Varnat för avlyssning

I Barentsburg bor ungefär 400 människor. Det köptes loss av gruvbolaget Trust Arcticugol 1932 som därefter har byggt upp ett gruvsamhälle med skola, dagis, hotell och butiker.

Främst bor ryssar och ukrainare i orten.

Svalbardsposten har tidigare rapporterat om att anställda vid Telenor uppmanats att inte ta med telefoner och datorer till Barentsaburg på grund av risk för rysk avlyssning.

Foto: L. Zischke

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen