NORGE: Rysslandsbeslut skapar splittring

2023 05 15

Som vanligt planeras ett storslaget och spektakulärt firande under dagen som uppmärksammas stort i Sveriges grannland.

En dag fylld av glädje, fest och hyllningar till det egna landet.

Men på Svalbard, ögruppen i havet norr om Norge, har ett beslut kopplat till Ryssland skapat stor splittring inför nationaldagsfirandet.

I staden Longyearbyen har man nämligen bjudit in ryska skolbarn till att vara med att fira – trots sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina.

"Kramas med fienden"

Ett beslut som inte alla i staden är överens om.

Även om det bara gäller ryska skolbarn.

– Indirekt så supportar man ju då den ryska staten, säger Daniel Olofsson, boende i Longyearbyen, till Sveriges Radio Ekot.

Han tillägger:

– Nu står vi ju och kramas med fienden liksom.

Försvarar beslutet

Situationen beskrivs som unik.

Den näst största orten på ön är Barentsburg, det ryskägda gruvsamhället som under lång tid haft ett omfattande och framgångsrikt utbyte med Longyearbyen.

Efter att Putin beordrade sina trupper över den ukrainska gränsen och väst infört sanktioner mot Ryssland har utbytet dock mer eller mindre helt upphört.

Tills nu.

Men Are Nundal som är kulturhuschef i Longyearbyen försvarar beslutet att bjuda in de ryska barnen att fira nationaldagen.

– Det är värt att låta barnen få mötas, säger han i en intervju med SR.

Viktig strategisk plats

Såväl Barentsburg och Svalbard anses som viktiga strategiska platser för Ryssland.

– Om en konflikt uppstår i norr kommer Ryssland att vara intresserade av att Natos styrkor hålls så långt borta som möjligt, framhåller norsk NRK efter att ha talat med flera experter.

– Genom att spärra av havsområdena runt Svalbard kan de säkra sina strategiska kärnvapen.

Varnat för avlyssning

I Barentsburg bor ungefär 400 människor.  Det köptes loss av gruvbolaget Trust Arcticugol 1932 som därefter har byggt upp ett gruvsamhälle med skola, dagis, hotell och butiker.

Främst bor ryssar och ukrainare i orten.

Svalbardsposten har tidigare rapporterat om att anställda vid Telenor uppmanats att inte ta med telefoner och datorer till Barentsaburg på grund av risk för rysk avlyssning.

Foto: L. Zischke

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen