NORGE: Rysslandsbeslut skapar splittring

2023 05 15

På onsdag, den 17:e maj, firas nationaldagen i Norge.

Som vanligt planeras ett storslaget och spektakulärt firande under dagen som uppmärksammas stort i Sveriges grannland.

En dag fylld av glädje, fest och hyllningar till det egna landet.

Men på Svalbard, ögruppen i havet norr om Norge, har ett beslut kopplat till Ryssland skapat stor splittring inför nationaldagsfirandet.

I staden Longyearbyen har man nämligen bjudit in ryska skolbarn till att vara med att fira – trots sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina.

"Kramas med fienden"

Ett beslut som inte alla i staden är överens om.

Även om det bara gäller ryska skolbarn.

– Indirekt så supportar man ju då den ryska staten, säger Daniel Olofsson, boende i Longyearbyen, till Sveriges Radio Ekot.

Han tillägger:

– Nu står vi ju och kramas med fienden liksom.

Försvarar beslutet

Situationen beskrivs som unik.

Den näst största orten på ön är Barentsburg, det ryskägda gruvsamhället som under lång tid haft ett omfattande och framgångsrikt utbyte med Longyearbyen.

Efter att Putin beordrade sina trupper över den ukrainska gränsen och väst infört sanktioner mot Ryssland har utbytet dock mer eller mindre helt upphört.

Tills nu.

Men Are Nundal som är kulturhuschef i Longyearbyen försvarar beslutet att bjuda in de ryska barnen att fira nationaldagen.

– Det är värt att låta barnen få mötas, säger han i en intervju med SR.

Viktig strategisk plats

Såväl Barentsburg och Svalbard anses som viktiga strategiska platser för Ryssland.

– Om en konflikt uppstår i norr kommer Ryssland att vara intresserade av att Natos styrkor hålls så långt borta som möjligt, framhåller norsk NRK efter att ha talat med flera experter.

– Genom att spärra av havsområdena runt Svalbard kan de säkra sina strategiska kärnvapen.

Varnat för avlyssning

I Barentsburg bor ungefär 400 människor. Det köptes loss av gruvbolaget Trust Arcticugol 1932 som därefter har byggt upp ett gruvsamhälle med skola, dagis, hotell och butiker.

Främst bor ryssar och ukrainare i orten.

Svalbardsposten har tidigare rapporterat om att anställda vid Telenor uppmanats att inte ta med telefoner och datorer till Barentsaburg på grund av risk för rysk avlyssning.

Foto: L. Zischke

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen