JUST NU: Ryssland ställer ultimatum – anklagas för att utpressa världen

2022 05 25

Ukraina var före kriget världens fjärde största exportör av majs och femte största exportör av vete, uppger det amerikanska utrikesdepartementet.

Länder över hela världen är beroende av den ukrainska exporten – Ukraina och Ryssland stod för nästan 30 procent av den globala handeln med vete före kriget bröt ut.

Hamnarna blockerade

Som en del av Rysslands anfallskrig har landet blockerat Ukrainas viktigaste hamnar, vilket förhindrat export av miljontals ton spannmål och andra jordbruksprodukter.

Det har resulterat i att globala livsmedelspriser skjutit i höjden och flera låginkomstländer riskerar att stå inför en förödande brist på mat.

Rysslands ultimatum

Den ryska vice utrikesministern Andrei Rudenko har ställt ett ultimatum till väst i frågan: lyft bort sanktionerna om ni vill att hamnarna ska öppnas. Det rapporterar BBC, med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Om sanktioner mot Ryssland dras tillbaka är landet redo att öppna en humanitär korridor för fartyg som transporterar mat ut ur Ukraina, hävdar Rudenko.

“Tydlig utpressning”

Enligt den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba är Rysslands krav ett utpressningsförsök på hela världen.

– Det här är tydlig utpressning. Du kunde inte hitta ett bättre exempel på utpressning i internationella relationer, säger Dmytro Kuleba i ett tal vid World Economic Forum, enligt CNN.

Varnar för kris

Ukrainas utrikesminister varnade även för att den ryska hamnblockeringen kommer att leda till en “flerårig livsmedelskris”.

– Alla utländska politiker eller tjänstemän som kan tänka sig att acceptera detta spel bör först besöka gravarna för dödade ukrainska barn och prata med deras föräldrar, tillägger Dmytro Kuleba på Twitter.

20 miljoner ton spannmål

Hamnarna i Svart havet har varit blockerade av Ryssland ända sedan landet invaderade Ukraina den 24 februari.

Över 20 miljoner ton spannmål sitter fast i silos på grund av blockeringarna, skriver BBC.

FN:s varning

FN har tidigare varnat för att Rysslands krig i Ukraina kan leda till en global kris som kan påverka livet för miljarder människor runt om i världen.  

– Vi står nu inför en perfekt storm som hotar att få förödande effekter för många utvecklingsländers ekonomier, konstaterade FN:s generalsekreterare António Guterres i ett uttalande.

Foto: Дмитрий-Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen