Rysslands hot ökar sannolikheten för ja till Nato

2022 03 15

Det är slutsatsen av beskedet från Utrikespolitiska institutet i Finland som nu kommenterar Putinregimens nya hot.

Nya hätska hot

Det var på förmiddagen i dag som den ryska diktaturen gick ut med nya hätska hot mot Sverige och Finland med syfte att skrämma länderna från att gå med i försvarsalliansen Nato.

– Det är uppenbart att [om] Finland och Sverige går med i Nato, vilket är en militär organisation till att börja med, så får det allvarliga militära och politiska konsekvenser, sa en talesperson för ryska UD.

Vedergällning

Han hotade även med hämndaktioner om de två nordiska länderna ansluter sig till Nato.

– [Det] skulle kräva vedergällningsåtgärder, sa han till nyhetsbyrån Interfax.

Sveriges regering slår nu tillbaka mot de ryska hoten.

Sveriges utrikesminister svarar

– Vi betackar oss för den typen av uttalanden. Svensk säkerhetspolitik bestäms av Sverige. Ryssland har inget att göra med våra självständiga beslut, framhåller utrikesminister Ann Linde (S) till DN.

Överstelöjtnant svarar

Överstelöjtnant tillika militärstrateg Joakim Paasikivi kommenterar också hoten.

– Man ska se på det här med stort allvar, säger han till DN.

Lugnar finländarna

Finlands statliga TV-kanal YLE har nu följande rubrik på sin webbsida ”Utrikespolitiska institutets chef lugnar finländarna efter Rysslands hot”.

Utrikespolitiska institutet grundades av Finlands riksdag 2006 och är ett aktat forskningsinstitut avseende internationella relationer.

Inte gå med i Rysslands spel

Institutets chef Mika Aaltola förklarar för TV-kanalen att de ryska hoten har motsatt effekt – hoten ökar sannolikheten för att Finland går med i Nato och inte tvärtom som den ryska diktatorn vill.

Han betonar att Finland inte ska gå med i Rysslands spel.

Ökar sannolikheten

– Genom att hota och sätta upp villkor för Finlands suveränitet gör Ryssland det mer sannolikt att Finland går med i Nato, säger Aaltola till YLE

I Sverige betonar partier från vänster till höger vikten av att samverka med Finland och ett finska ja till Nato skulle kraftigt öka sannolikheten för att även Sverige går med i Nato.

Foto: Emy Åklundh, Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen