Rysslands hot ökar sannolikheten för ja till Nato

2022 03 15

De hätska ryska hoten har motsatt effekt och driver Finland och Sverige närmare Nato.

Det är slutsatsen av beskedet från Utrikespolitiska institutet i Finland som nu kommenterar Putinregimens nya hot.

Nya hätska hot

Det var på förmiddagen i dag som den ryska diktaturen gick ut med nya hätska hot mot Sverige och Finland med syfte att skrämma länderna från att gå med i försvarsalliansen Nato.

– Det är uppenbart att [om] Finland och Sverige går med i Nato, vilket är en militär organisation till att börja med, så får det allvarliga militära och politiska konsekvenser, sa en talesperson för ryska UD.

Vedergällning

Han hotade även med hämndaktioner om de två nordiska länderna ansluter sig till Nato.

– [Det] skulle kräva vedergällningsåtgärder, sa han till nyhetsbyrån Interfax.

Sveriges regering slår nu tillbaka mot de ryska hoten.

Sveriges utrikesminister svarar

– Vi betackar oss för den typen av uttalanden. Svensk säkerhetspolitik bestäms av Sverige. Ryssland har inget att göra med våra självständiga beslut, framhåller utrikesminister Ann Linde (S) till DN.

Överstelöjtnant svarar

Överstelöjtnant tillika militärstrateg Joakim Paasikivi kommenterar också hoten.

– Man ska se på det här med stort allvar, säger han till DN.

Lugnar finländarna

Finlands statliga TV-kanal YLE har nu följande rubrik på sin webbsida ”Utrikespolitiska institutets chef lugnar finländarna efter Rysslands hot”.

Utrikespolitiska institutet grundades av Finlands riksdag 2006 och är ett aktat forskningsinstitut avseende internationella relationer.

Inte gå med i Rysslands spel

Institutets chef Mika Aaltola förklarar för TV-kanalen att de ryska hoten har motsatt effekt – hoten ökar sannolikheten för att Finland går med i Nato och inte tvärtom som den ryska diktatorn vill.

Han betonar att Finland inte ska gå med i Rysslands spel.

Ökar sannolikheten

– Genom att hota och sätta upp villkor för Finlands suveränitet gör Ryssland det mer sannolikt att Finland går med i Nato, säger Aaltola till YLE

I Sverige betonar partier från vänster till höger vikten av att samverka med Finland och ett finska ja till Nato skulle kraftigt öka sannolikheten för att även Sverige går med i Nato.

Foto: Emy Åklundh, Försvarsmakten

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen