Rysslands hot ökar sannolikheten för ja till Nato

2022 03 15

De hätska ryska hoten har motsatt effekt och driver Finland och Sverige närmare Nato.

Det är slutsatsen av beskedet från Utrikespolitiska institutet i Finland som nu kommenterar Putinregimens nya hot.

Nya hätska hot

Det var på förmiddagen i dag som den ryska diktaturen gick ut med nya hätska hot mot Sverige och Finland med syfte att skrämma länderna från att gå med i försvarsalliansen Nato.

– Det är uppenbart att [om] Finland och Sverige går med i Nato, vilket är en militär organisation till att börja med, så får det allvarliga militära och politiska konsekvenser, sa en talesperson för ryska UD.

Vedergällning

Han hotade även med hämndaktioner om de två nordiska länderna ansluter sig till Nato.

– [Det] skulle kräva vedergällningsåtgärder, sa han till nyhetsbyrån Interfax.

Sveriges regering slår nu tillbaka mot de ryska hoten.

Sveriges utrikesminister svarar

– Vi betackar oss för den typen av uttalanden. Svensk säkerhetspolitik bestäms av Sverige. Ryssland har inget att göra med våra självständiga beslut, framhåller utrikesminister Ann Linde (S) till DN.

Överstelöjtnant svarar

Överstelöjtnant tillika militärstrateg Joakim Paasikivi kommenterar också hoten.

– Man ska se på det här med stort allvar, säger han till DN.

Lugnar finländarna

Finlands statliga TV-kanal YLE har nu följande rubrik på sin webbsida ”Utrikespolitiska institutets chef lugnar finländarna efter Rysslands hot”.

Utrikespolitiska institutet grundades av Finlands riksdag 2006 och är ett aktat forskningsinstitut avseende internationella relationer.

Inte gå med i Rysslands spel

Institutets chef Mika Aaltola förklarar för TV-kanalen att de ryska hoten har motsatt effekt – hoten ökar sannolikheten för att Finland går med i Nato och inte tvärtom som den ryska diktatorn vill.

Han betonar att Finland inte ska gå med i Rysslands spel.

Ökar sannolikheten

– Genom att hota och sätta upp villkor för Finlands suveränitet gör Ryssland det mer sannolikt att Finland går med i Nato, säger Aaltola till YLE

I Sverige betonar partier från vänster till höger vikten av att samverka med Finland och ett finska ja till Nato skulle kraftigt öka sannolikheten för att även Sverige går med i Nato.

Foto: Emy Åklundh, Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen