JUST NU: Rysslands armé har misslyckats med ett av sina huvudmål

2022 03 20

En betydande anledning till att Putinregimens armé har problem i Ukraina är att Ukrainas flygvapen är starkare än väntat.

Storbritanniens försvarsdepartement konstaterar att ett av Rysslands viktigaste delmål för att kunna genomföra sin invasion av Ukraina så här långt inte har uppnåtts.

Putin har misslyckats

– Ukrainas flygvapen och luftförsvar fortsätter att försvara Ukrainas luftrum på ett effektivt sätt, rapporterar det brittiska försvarsdepartementet i en analys av läget i Ukraina.

Ryssland har kraftig överlägsenhet just när det kommer till de båda ländernas försvarsstyrka avseende flygvapnet men det har ännu så länge inte givit den utdelning Putin hade hoppats på.

Avståndsvapen

– Ryssland har misslyckats med att ta kontroll över luften och får till stor del förlita sig på avståndsvapen som avfyras från ryskt luftrum för att träffa mål inne i Ukraina, uppger brittiska försvarsdepartementet.

Departementet med försvarsminister Ben Wallace i spetsen levererar välinitierade analyser om krigets utveckling på regelbunden basis.

Stor framgång för Ukraina

Att Putinregimen så här långt inte lyckats slå ut Ukrainas Flygvapen är en mycket stor framgång för Ukrainas Väpnade Styrkor.

– Att få kontroll över luften var ett av Ryssland främsta mål under de första dagarna av konflikten och deras fortsatta misslyckande när det gäller den saken har kraftigt försämrat deras operationella framsteg, framhåller brittiska försvarsdepartementets underättelseavdelning.

Befarar bombningar

Ett av den ryska arméns andra stora mål är att krossa motståndet i huvudstaden Kyiv. Även det är något som man ännu inte lyckats med även om striderna har ryckt allt närmare staden.

Ukrainas ledning befarar nu att ryssarna kommer att använda sig av samma taktik i Kyiv som man gjorde i Syrien där ryssarna på avstånd bombade städer sönder och samman.

Det ledde till enorm förstörelse och till ett omfattande lidande för befolkningen med ett stort antal dödsoffer och antal skadade som följd.

Foto: A. Zaitcev

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Godissort pekas ut – har oväntade hälsoeffekter

2023 12 03

Experter lyfter nu fram surt godis som ett oväntat hjälpmedel.

Godis är som bekant mycket populärt i Sverige och vanligt förekommande i många hushåll på helgerna.

Många försöker dra ner på konsumtionen och välja nyttigare alternativ.

Nu pekar dock experter ut en särskild godissort som har speciella egenskaper.

Det rapporterar USA Today.

Oväntade hälsoeffekter

I en video som cirkulerar på sociala medier förklarar en kvinna att hon fått råd av sin psykolog att äta surt godis när hon känner att en ångestattack kan vara på gång.

Det har debatterats kraftigt och nu uttalar sig Catherine del Toro, som är expert på mental ohälsa, om saken.

– Det finns definitivt sanning och vetenskap bakom att äta surt eller starkt godis för att lindra ångest och panikattacker, säger hon.

Fokuserar på nuet

Del Toro förklarar att när vi äter väldigt surt godis så lättar det på ångest eftersom det distraherar hjärnan och ger oss någonting annat att fokusera på.

– När du äter något surt eller starkt, främjar du en teknik som uppmuntrar dig att fokusera på nuet, stoppar spiralen av rädsla och kommunicerar till din hjärna att du inte är i verklig fara, vilket gör att panikattacken saktar ner i intensitet och slutligen kan upphöra, säger hon.

Inte allt

Vidare förklaras dock att surt godis förstås inte är något fullständigt svar på ångestattacker, utan ett “terapitrick” som kan fungera vid enskilda tillfällen.

Vid långvariga och ihållande ångestproblem som påverkar vardagen handlar rekommendationen istället om att uppsöka hjälp.

Finns olika behandlingar

Vid sådana problem finns det olika behandlingar som kan hjälpa, däribland psykologisk behandling eller med hjälp av läkemedel.

– Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver, framhåller Vårdguiden 1177.

– Den du träffar kan hjälpa dig vidare till annan hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen