JUST NU: Rysslands armé har misslyckats med ett av sina huvudmål

2022 03 20

En betydande anledning till att Putinregimens armé har problem i Ukraina är att Ukrainas flygvapen är starkare än väntat.

Storbritanniens försvarsdepartement konstaterar att ett av Rysslands viktigaste delmål för att kunna genomföra sin invasion av Ukraina så här långt inte har uppnåtts.

Putin har misslyckats

– Ukrainas flygvapen och luftförsvar fortsätter att försvara Ukrainas luftrum på ett effektivt sätt, rapporterar det brittiska försvarsdepartementet i en analys av läget i Ukraina.

Ryssland har kraftig överlägsenhet just när det kommer till de båda ländernas försvarsstyrka avseende flygvapnet men det har ännu så länge inte givit den utdelning Putin hade hoppats på.

Avståndsvapen

– Ryssland har misslyckats med att ta kontroll över luften och får till stor del förlita sig på avståndsvapen som avfyras från ryskt luftrum för att träffa mål inne i Ukraina, uppger brittiska försvarsdepartementet.

Departementet med försvarsminister Ben Wallace i spetsen levererar välinitierade analyser om krigets utveckling på regelbunden basis.

Stor framgång för Ukraina

Att Putinregimen så här långt inte lyckats slå ut Ukrainas Flygvapen är en mycket stor framgång för Ukrainas Väpnade Styrkor.

– Att få kontroll över luften var ett av Ryssland främsta mål under de första dagarna av konflikten och deras fortsatta misslyckande när det gäller den saken har kraftigt försämrat deras operationella framsteg, framhåller brittiska försvarsdepartementets underättelseavdelning.

Befarar bombningar

Ett av den ryska arméns andra stora mål är att krossa motståndet i huvudstaden Kyiv. Även det är något som man ännu inte lyckats med även om striderna har ryckt allt närmare staden.

Ukrainas ledning befarar nu att ryssarna kommer att använda sig av samma taktik i Kyiv som man gjorde i Syrien där ryssarna på avstånd bombade städer sönder och samman.

Det ledde till enorm förstörelse och till ett omfattande lidande för befolkningen med ett stort antal dödsoffer och antal skadade som följd.

Foto: A. Zaitcev

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen