JUST NU: Ryssland varnar Sverige

2022 04 11

Moskva har återigen varnat Sverige och Finland för att gå med i Nato.

– Det är inte en sådan allians som säkerställer fred och stabilitet, säger Kremls talesman Dmitry Peskov, enligt BBC.

Uppgifter från USA

Peskovs Sverigeutspel kommer kort efter att flera amerikanska tjänstemän framfört att de förväntar sig att både Sverige och Finland ansluter sig till militäralliansen – eventuellt redan i början av juni, erfar BBC.

Amerikanska utrikesdepartementet bekräftade förra veckan att diskussioner mellan Nato-ledare och utrikesministrarna från Sverige och Finland har ägt rum.

Enligt uppgifterna kommer Washington att stödja medlemskapet för båda länderna och alliansen kommer således att utökas från 30 till 32 medlemmar.

Ny rysk varning

Uppgifterna från USA och den rådande Natodebatten i Finland, som tyder på att Sveriges grannland närmar sig ett Natomedlemskap i rask takt, har återigen resulterat i en varning från Moskva.

I vanlig ordning riktar den sig mot både Sverige och Finland.

– Ytterligare expansion kommer inte att medföra utökad säkerhet till Europa. Vi har sagt vid upprepade tillfällen att alliansen i sig snarare är ett konfrontativt element, säger Peskov enligt BBC.

Motsätter sig en expansion

Ryssland vidhåller sin hållning om att en expansion av Nato utgör ett säkerhetshot mot Ryssland och att landet måste svara vid ett sådant scenario.

Förra veckan konstaterade Kreml att Ryssland måste stärka sin västra flank om Sverige och Finland närmar sig Nato.

I februari varnade Maria Zakharova, pressdirektör och talesperson på ryska utrikesdepartementet, för ”politiska och militära konsekvenser” om länderna blir medlemmar av alliansen.

Ökat försvarsbudgeten

Trots hoten har både Sverige och Finland ökat sina respektive försvarsutgifter.

Ett långsiktigt mål är att två procent av BNP ska tillägnas försvarsbudgeten i Sverige. Det målet beräknas nås 2028, erfar Försvarsmakten.

Foto: President of Russia resp M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen