JUST NU: Ryssland varnar Sverige

2022 04 11

Moskva har återigen varnat Sverige och Finland  för att gå med i Nato.

– Det är inte en sådan allians som säkerställer fred och stabilitet, säger Kremls talesman Dmitry Peskov, enligt BBC.

Uppgifter från USA

Peskovs Sverigeutspel kommer kort efter att flera amerikanska tjänstemän framfört att de förväntar sig att både Sverige och Finland ansluter sig till militäralliansen – eventuellt redan i början av juni, erfar BBC.

Amerikanska utrikesdepartementet bekräftade förra veckan att diskussioner mellan Nato-ledare och utrikesministrarna från Sverige och Finland har ägt rum.

Enligt uppgifterna kommer Washington att stödja medlemskapet för båda länderna och alliansen kommer således att utökas från 30 till 32 medlemmar.

Ny rysk varning

Uppgifterna från USA och den rådande Natodebatten i Finland, som tyder på att Sveriges grannland närmar sig ett Natomedlemskap i rask takt, har återigen resulterat i en varning från Moskva.

I vanlig ordning riktar den sig mot både Sverige och Finland.

– Ytterligare expansion kommer inte att medföra utökad säkerhet till Europa. Vi har sagt vid upprepade tillfällen att alliansen i sig snarare är ett konfrontativt element, säger Peskov enligt BBC.

Motsätter sig en expansion

Ryssland vidhåller sin hållning om att en expansion av Nato utgör ett säkerhetshot mot Ryssland och att landet måste svara vid ett sådant scenario.

Förra veckan konstaterade Kreml att Ryssland måste stärka sin västra flank om Sverige och Finland närmar sig Nato.

I februari varnade Maria Zakharova, pressdirektör och talesperson på ryska utrikesdepartementet, för ”politiska och militära konsekvenser” om länderna blir medlemmar av alliansen.

Ökat försvarsbudgeten

Trots hoten har både Sverige och Finland ökat sina respektive försvarsutgifter.

Ett långsiktigt mål är att två procent av BNP ska tillägnas försvarsbudgeten i Sverige. Det målet beräknas nås 2028, erfar Försvarsmakten.

Foto: President of Russia resp M Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Natos nyare medlemmar har blivit måltavlor för ryska attacker.

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

En särskild uppmaning gäller i trafiken från och med 1 maj.

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen