Ryssland utlovar ”maximal seger” – efter USA:s chockbesked

2025 03 05

USA har slutat dela underrättelseinformation med Ukraina.

Det rapporterar Financial Times med hänvisning till flera amerikanska tjänstemän.

Källorna uppger att USA fryst samtliga underrättelsekanaler till Ukraina.

Ett katastrofbesked för det krigsdrabbade landet.

Enligt flera bedömare och experter är amerikanska underrättelseuppgifter avgörande för att Ukraina ska kunna identifiera och attackera ryska militära mål samt förbereda sig inför ryska attacker.

Jubel i Kreml

USA har tidigare stoppat alla militära leveranser till Ukraina.

Den amerikanska omsvängningen välkomnas av Moskva.

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev är en av flera ryska politiker som fått segervittring.

Medvedev, som i dag är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, talar numera om ett ”maximalt nederlag” för Ukraina, rapporterar Reuters.

– Att tillfoga fienden maximalt nederlag är vår huvuduppgift i dag, säger han enligt nyhetsbyrån.

Vidare hävdar ex-president att ryska trupper avancerar i Ukraina.

– Ryska styrkor fortsätter framåt. Men fienden gör motstånd och har ännu inte besegrats.

Vägrar eftergifter

Vad ett ”maximalt nederlag" innebär för Ukraina specificerar inte Medvedev.

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare krävt att regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson, som Ryssland annekterade hösten 2022, ska erkännas som ryska.

Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartement, har fastslagit att Ryssland inte kommer göra några eftergifter som innebär att de militära målen i Ukraina inte uppfylls.

– För det första agerar Ryssland endast för vårt lands bästa. För det andra, människor som förväntar sig att Ryssland ska göra någon form av eftergifter har uppenbarligen ett väldigt kort minne och otillräcklig kunskap om sakfrågan, sade hon i december 2024.

LÄS MER: JUST NU: Stormakt dundrar – ”vi är redo för krig”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Hela Europa varnas – ”bör vara beredda”

2025 10 27

Europa varnas till förberedelse för ett ”annorlunda krig”.

Varningen kommer från Estlands president Alar Karis.

Ryssland har under de senaste två månaderna kränkt luftrummet i flera av Natos medlemsländer.

Senast i förra veckan genom att flyga över Litauens och Estlands luftrum.

Den estniske presidenten varnar nu Europa för att detta är Rysslands sätt att föra krig.

– Jag tror att Ryssland skapar oro överallt. Dessa drönare finns redan i Danmark och på andra platser, så vi bör alla vara beredda på ett annorlunda krig, säger Alar Karis, till Newsweek.

Tror inte på någon traditionell attack från Ryssland

Alar Taris menar att kriget i Ukraina är ett krig mot hela Europa.

– Det är vår angelägenhet och det här kriget i Ukraina, det är inte bara ett krig mot Ukraina, det är mot Europa, det är mot hela västvärlden, säger den estniska presidenten, rapporterar nyhetsmagasinet.

Han menar att Putin ständigt testar Europa och Nato i en form av hybridkrig.

– Putin testar hela tiden, det här är ett hybridkrig. Det finns också GPS-störning och så vidare. Det är vad Ryssland gör, säger Alar Taris.

– Jag tror inte att Ryssland kommer att attackera ett Natoland eller något annat land i Europa, men vi måste ändå vara beredda att avskräcka, men Ryssland kommer inte testa artikel 5 på något land.

LÄS MER: Rysslands plötsliga öppning – ”nära en lösning” på kriget

Trump arbetar för fredsavtal

USA:s president Donald Trump har strävat efter ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina sedan starten av sin mandatperiod i början av året.

Men inget avtal har kommit till stånd, trots flera försök.

– Trump berättade för reportrar ombord på Air Force One på lördagen att han bara skulle söka ett möte med Putin om han trodde att han kunde gå därifrån med ett avtal, uppger Newsweek.

Alar Taris tror inte på Putin

Estlands president tror inte att en överenskommelse kommer att nås.

Han tror helt enkelt att Putin inte vill nå ett fredsavtal.

– Det är väldigt svårt att förutsäga vad som är nästa steg, men en sak är säker. Ukraina vill ha fred, vi vill ha fred, alla vill ha fred, men det vill inte Putin, säger Alar Karis.

LÄS MER: Trumps stenhårda villkor – bara då kan han träffa Putin igen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Storbank uppmanar – så mycket ska du spara varje månad

2025 10 27

Tio procent av landets hushåll sparade ingenting alls under förra månaden.

Det framgår i en ny rapport från lånejätten SBAB.

I samma undersökning framkommer att det är stora variationer i hushållens sparande men att många håller hårt i plånboken.

Var fjärde hushåll sparade mellan 2 000 och 5 000 kronor medan 11 procent lyckades spara över 10 000 kronor.

– I tider av ekonomisk osäkerhet ser vi att hushållen värdesätter trygghet och ett kontinuerligt sparande på lite längre sikt. Samtidigt ser vi att hushållen i stor utsträckning sparar för att ha något att se fram emot som exempelvis resor och nöjen, på lite kortare sikt. Ett tips kan vara att öronmärka sparandet utifrån kategori, till exempel underhåll av bostaden, pension och semester, säger Jennie Leffler, SBAB:s bostadsmarknadsexpert.

Summan du ska lägga undan

SBAB har en tydlig riktlinje om hur mycket du bör lägga undan varje månad, även om det naturligtvis påverkas av flera faktorer.

– Hur mycket pengar du bör månadsspara är såklart beroende på din egen situation och var i livet du befinner dig. Om det är möjligt så är det bra att spara 10–20 procent av sin inkomst varje månad, säger Jennie Leffler.

Med utgångspunkt i medellönen i Sverige 2024, som enligt Statistiska centralbyrån låg på 41 600 kronor i månaden, skulle det därmed innebära ett sparande på mellan 4 160 och 8 320 kronor varje månad.

LÄS MER: Användare av Swish varnas – flera anmälningar i helgen

"Oroande"

I SBAB:s rapport framkommer också att 63 procent sparar lika mycket som för ett halvår sedan. Bara 14 procent uppger att de sparar mer och 15 procent sparar mindre.

Det framgår även att 5 procent av hushållen har mindre än 5 000 kronor på sparkontot. 28 procent har mellan 5 000 och 100 000, medan 40 procent har minst 200 000 och 11 procent över en miljon i buffert.

– Det är förstås oroande att det finns hushåll som har mycket små likvida buffertar. Samtidigt är det många hushåll som har ganska bra buffertar och en relativt stor andel som dessutom har rejält tilltagna buffertar. Sett till börsens oförutsägbara svängningar signalerar det att trygghet och förutsägbarhet är en viktig del av sparandet, säger Jennie Leffler.

LÄS OCKSÅ: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen