Ryssland utlovar ”maximal seger” – efter USA:s chockbesked

2025 03 05

USA har slutat dela underrättelseinformation med Ukraina.

Det rapporterar Financial Times med hänvisning till flera amerikanska tjänstemän.

Källorna uppger att USA fryst samtliga underrättelsekanaler till Ukraina.

Ett katastrofbesked för det krigsdrabbade landet.

Enligt flera bedömare och experter är amerikanska underrättelseuppgifter avgörande för att Ukraina ska kunna identifiera och attackera ryska militära mål samt förbereda sig inför ryska attacker.

Jubel i Kreml

USA har tidigare stoppat alla militära leveranser till Ukraina.

Den amerikanska omsvängningen välkomnas av Moskva.

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev är en av flera ryska politiker som fått segervittring.

Medvedev, som i dag är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, talar numera om ett ”maximalt nederlag” för Ukraina, rapporterar Reuters.

– Att tillfoga fienden maximalt nederlag är vår huvuduppgift i dag, säger han enligt nyhetsbyrån.

Vidare hävdar ex-president att ryska trupper avancerar i Ukraina.

– Ryska styrkor fortsätter framåt. Men fienden gör motstånd och har ännu inte besegrats.

Vägrar eftergifter

Vad ett ”maximalt nederlag" innebär för Ukraina specificerar inte Medvedev.

Rysslands diktator Vladimir Putin har tidigare krävt att regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson, som Ryssland annekterade hösten 2022, ska erkännas som ryska.

Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartement, har fastslagit att Ryssland inte kommer göra några eftergifter som innebär att de militära målen i Ukraina inte uppfylls.

–  För det första agerar Ryssland endast för vårt lands bästa. För det andra, människor som förväntar sig att Ryssland ska göra någon form av eftergifter har uppenbarligen ett väldigt kort minne och otillräcklig kunskap om sakfrågan, sade hon i december 2024.

LÄS MER: JUST NU: Stormakt dundrar – ”vi är redo för krig”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen