JUST NU: Ryssland uppges mobilisera i ännu ett land i Europa

2022 04 02

Oron ökar nu för att den ryska regimen ska dra in ännu ett land i kriget.

Ryssland har redan dragit in Belarus i kriget mot Ukraina och nu är risken påtaglig för att ännu ett land – som inte alls är med på noterna i samma utsträckning som Belarus diktator är – ska dras in i kriget.

Befarar militär attack

– Ryska trupper samlas inne i Moldaviens utbrytarrepublik Transnistrien och mobiliserar där för en möjlig attack som skulle öppna upp en ny front [i västra Ukraina], uppger Generalstaben för Ukrainas Väpnade Styrkor enligt Financial Times.

Också drabbat av separatister

Faran för det självständiga landet Moldavien, som ligger mellan Rumänien och Ukraina, är mycket stor då landet har drabbats av samma fenomen som Ukraina – nämligen en ryssinspirerad utbrytarrepublik.

Ukraina drabbades av att separatister i 2 av Ukrainas 27 regioner utropade regionerna som självständiga, Luhansk och Donetsk.

Detta användes sedan av Moskva för att bygga upp desinformation om att befolkningen i de två självutnämnda utbrytarrepublikerna drabbades av massmord av ”knarkarna och nazisterna i Kyiv”.

Ryska styrkor baserade

I Moldavien har den västliga utbrytarrepubliken Transnistrien drabbats av samma kritiska fenomen och i Transnistrien finns ryska styrkor sedan länge baserade.
De ryska styrkorna [i Transnistrien] förbereder att utföra provokationer längs gränsen till Ukraina, befarar Ukrainas Väpnade Styrkor, enligt Financial Times.

Stor oro

– Vi har registrerat förstärkt landsättning av ryska trupper och divisioner i den så kallade Transnistrien-Moldaviska republiken för att manifestera beredskap att gå till attack och möjligen militärt agerande mot Ukraina, uppger Ukrainas Väpnade Styrkor.

En sådan utveckling riskerar att destabilisera hela Moldavien och kan dra in landet i kriget med risk för rysk aggression även mot Moldavien.

Brutala aggressioner

Bedömningen sammanfaller med att ryska trupper drar sig tillbaka från delar av norra Ukraina och oron är stor för att ryssarna har dolda planer på nya brutala aggressioner mot sitt grannland Ukraina efter att ha misslyckats med att inta Kyiv.

Risk för kraftiga attacker

Transnistrien ligger nära Ukrainas tredje största stad tillika den populära turist- och badorten Odesa.

– Situationen är mycket svår. De förbereder för nya kraftiga attacker. Och vi förbereder oss på att försvara oss ännu kraftfullare, säger president Volodymyr Zelensky.

Tre miljoner invånare

Landet Moldavien har 3 miljoner invånare och består av 35 distrikt varav ett är utbrytarrepubliken Transnistrien. Chișinău är landets huvudstad och har närmare 700 000 invånare inklusive förorter.

Moldavien blev självständigt från Sovjetunionen 1991 och har sedan dess varit ett självständigt land som dock levt under allt mer tilltagande hot från Putinregimen maktambitioner att återupprätta Sovjetunionen.

Har EU-positiv president

Landets president är Maia Sandu som vann valet mot en ryskstödd kandidat med segersiffrorna 58 procent mot 42 vid presidentvalet 2020.

Hon är västvänlig och tillhör det höger-mittenorienterade socialliberala Aktions- och Solidaritetspartiet. Hon vill att Moldavien ska erhålla EU-medlemskap.

Arkivfoto: D. Balaure

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen