JUST NU: Ryssland uppges mobilisera i ännu ett land i Europa

2022 04 02

Oron ökar nu för att den ryska regimen ska dra in ännu ett land i kriget.

Ryssland har redan dragit in Belarus i kriget mot Ukraina och nu är risken påtaglig för att ännu ett land – som inte alls är med på noterna i samma utsträckning som Belarus diktator är – ska dras in i kriget.

Befarar militär attack

– Ryska trupper samlas inne i Moldaviens utbrytarrepublik Transnistrien och mobiliserar där för en möjlig attack som skulle öppna upp en ny front [i västra Ukraina], uppger Generalstaben för Ukrainas Väpnade Styrkor enligt Financial Times.

Också drabbat av separatister

Faran för det självständiga landet Moldavien, som ligger mellan Rumänien och Ukraina, är mycket stor då landet har drabbats av samma fenomen som Ukraina – nämligen en ryssinspirerad utbrytarrepublik.

Ukraina drabbades av att separatister i 2 av Ukrainas 27 regioner utropade regionerna som självständiga, Luhansk och Donetsk.

Detta användes sedan av Moskva för att bygga upp desinformation om att befolkningen i de två självutnämnda utbrytarrepublikerna drabbades av massmord av ”knarkarna och nazisterna i Kyiv”.

Ryska styrkor baserade

I Moldavien har den västliga utbrytarrepubliken Transnistrien drabbats av samma kritiska fenomen och i Transnistrien finns ryska styrkor sedan länge baserade.
De ryska styrkorna [i Transnistrien] förbereder att utföra provokationer längs gränsen till Ukraina, befarar Ukrainas Väpnade Styrkor, enligt Financial Times.

Stor oro

– Vi har registrerat förstärkt landsättning av ryska trupper och divisioner i den så kallade Transnistrien-Moldaviska republiken för att manifestera beredskap att gå till attack och möjligen militärt agerande mot Ukraina, uppger Ukrainas Väpnade Styrkor.

En sådan utveckling riskerar att destabilisera hela Moldavien och kan dra in landet i kriget med risk för rysk aggression även mot Moldavien.

Brutala aggressioner

Bedömningen sammanfaller med att ryska trupper drar sig tillbaka från delar av norra Ukraina och oron är stor för att ryssarna har dolda planer på nya brutala aggressioner mot sitt grannland Ukraina efter att ha misslyckats med att inta Kyiv.

Risk för kraftiga attacker

Transnistrien ligger nära Ukrainas tredje största stad tillika den populära turist- och badorten Odesa.

– Situationen är mycket svår. De förbereder för nya kraftiga attacker. Och vi förbereder oss på att försvara oss ännu kraftfullare, säger president Volodymyr Zelensky.

Tre miljoner invånare

Landet Moldavien har 3 miljoner invånare och består av 35 distrikt varav ett är utbrytarrepubliken Transnistrien. Chișinău är landets huvudstad och har närmare 700 000 invånare inklusive förorter.

Moldavien blev självständigt från Sovjetunionen 1991 och har sedan dess varit ett självständigt land som dock levt under allt mer tilltagande hot från Putinregimen maktambitioner att återupprätta Sovjetunionen.

Har EU-positiv president

Landets president är Maia Sandu som vann valet mot en ryskstödd kandidat med segersiffrorna 58 procent mot 42 vid presidentvalet 2020.

Hon är västvänlig och tillhör det höger-mittenorienterade socialliberala Aktions- och Solidaritetspartiet. Hon vill att Moldavien ska erhålla EU-medlemskap.

Arkivfoto: D. Balaure

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen