Ryssland ställer ultimatum till USA – deadline utpekad

2024 10 03

Ryssland går nu fram med ett ultimatum till USA om ländernas kärnvapen.

5 februari 2026.

Den dagen markerar en dramatisk deadline för de två kärnvapenmakterna.

Vid det tillfället löper nämligen det så kallade Nya Start-avtalet ut som begränsar antalet strategiska stridsspetsar som Ryssland och USA får lov att placera ut.

Efter att förra året ha pausat avtalet väljer nu Ryssland att ställa ett ultimatum till USA för att överhuvudtaget tänka sig att återuppta dialogen, rapporterar Reuters.

Ryssland: Ingen respekt

Om USA inte släpper inställningen om att expandera Nato kommer Ryssland inte ens att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Det skulle potentiellt innebära att inget internationellt regelverk stoppar Putin-regimen, som återkommande hotat med att använda kärnvapen mot både väst och Ukraina, från att placera ut hur många stridsspetsar man känner för.

– Vi ser ingen mening med en dialog med Washington utan respekt för Rysslands grundläggande intressen. Det första problemet är Natos expansion i det postsovjetiska området, vilket utgör hot mot den gemensamma säkerheten, säger Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, enligt Reuters.

"Kommer inte skriva på"

Det ryska ultimatumet är en förlängning av vad Dmitrij Peskov, Kremls talesperson, var inne på redan tidigare i veckan.

På grund av USA:s stöd till Ukraina kommer man inte att underteckna ett nytt fördrag.

– Tidigare i år sade han (Putin, red. anm.) att med tanke på de förändrade förutsättningarna är de praktiskt taget omöjligt att diskutera strategiska offensiva vapen, arsenaler och så vidare, utan att ta hänsyn till den militära kärnkraftsinfrastrukturen i Europa, utan att inkludera europeiska stater i förhandlingsprocessen och utan att beröra andra delar av strategisk säkerhet, och att Ryssland inte kommer att göra det, sade Peskov på en presskonferens.

Ändrat policyn

Putins talesperson tillägger:

– Vi måste ta en nykter titt på den situation som har utvecklats och, med hänsyn till alla nya aspekter, organisera förhandlingsprocessen. Det förefaller oss som att det åtminstone vore orimligt att insistera på att genomföra sådana förhandlingar och låtsats som att ingenting har hänt.

Ryssland och USA kontrollerar tillsammans 88 procent av världens kärnstridsspetsar. Förra veckan gav Putin besked om att Ryssland ändrar sin policy angående kärnvapen och utökar listan över scenarier där man kan tänkas använda dem.

Foto: President of Russia Office resp Offical White House Photo by Adam Schultz

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen