Ryssland ställer ultimatum till USA – deadline utpekad

2024 10 03

Ryssland går nu fram med ett ultimatum till USA om ländernas kärnvapen.

5 februari 2026.

Den dagen markerar en dramatisk deadline för de två kärnvapenmakterna.

Vid det tillfället löper nämligen det så kallade Nya Start-avtalet ut som begränsar antalet strategiska stridsspetsar som Ryssland och USA får lov att placera ut.

Efter att förra året ha pausat avtalet väljer nu Ryssland att ställa ett ultimatum till USA för att överhuvudtaget tänka sig att återuppta dialogen, rapporterar Reuters.

Ryssland: Ingen respekt

Om USA inte släpper inställningen om att expandera Nato kommer Ryssland inte ens att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Det skulle potentiellt innebära att inget internationellt regelverk stoppar Putin-regimen, som återkommande hotat med att använda kärnvapen mot både väst och Ukraina, från att placera ut hur många stridsspetsar man känner för.

– Vi ser ingen mening med en dialog med Washington utan respekt för Rysslands grundläggande intressen. Det första problemet är Natos expansion i det postsovjetiska området, vilket utgör hot mot den gemensamma säkerheten, säger Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, enligt Reuters.

"Kommer inte skriva på"

Det ryska ultimatumet är en förlängning av vad Dmitrij Peskov, Kremls talesperson, var inne på redan tidigare i veckan.

På grund av USA:s stöd till Ukraina kommer man inte att underteckna ett nytt fördrag.

– Tidigare i år sade han (Putin, red. anm.) att med tanke på de förändrade förutsättningarna är de praktiskt taget omöjligt att diskutera strategiska offensiva vapen, arsenaler och så vidare, utan att ta hänsyn till den militära kärnkraftsinfrastrukturen i Europa, utan att inkludera europeiska stater i förhandlingsprocessen och utan att beröra andra delar av strategisk säkerhet, och att Ryssland inte kommer att göra det, sade Peskov på en presskonferens.

Ändrat policyn

Putins talesperson tillägger:

– Vi måste ta en nykter titt på den situation som har utvecklats och, med hänsyn till alla nya aspekter, organisera förhandlingsprocessen. Det förefaller oss som att det åtminstone vore orimligt att insistera på att genomföra sådana förhandlingar och låtsats som att ingenting har hänt.

Ryssland och USA kontrollerar tillsammans 88 procent av världens kärnstridsspetsar. Förra veckan gav Putin besked om att Ryssland ändrar sin policy angående kärnvapen och utökar listan över scenarier där man kan tänkas använda dem.

Foto: President of Russia Office resp Offical White House Photo by Adam Schultz

Text: Redaktionen


30 november 2025

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen


Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen