Ryssland ställer ultimatum till USA – deadline utpekad

2024 10 03

Ryssland går nu fram med ett ultimatum till USA om ländernas kärnvapen.

5 februari 2026.

Den dagen markerar en dramatisk deadline för de två kärnvapenmakterna.

Vid det tillfället löper nämligen det så kallade Nya Start-avtalet ut som begränsar antalet strategiska stridsspetsar som Ryssland och USA får lov att placera ut.

Efter att förra året ha pausat avtalet väljer nu Ryssland att ställa ett ultimatum till USA för att överhuvudtaget tänka sig att återuppta dialogen, rapporterar Reuters.

Ryssland: Ingen respekt

Om USA inte släpper inställningen om att expandera Nato kommer Ryssland inte ens att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Det skulle potentiellt innebära att inget internationellt regelverk stoppar Putin-regimen, som återkommande hotat med att använda kärnvapen mot både väst och Ukraina, från att placera ut hur många stridsspetsar man känner för.

– Vi ser ingen mening med en dialog med Washington utan respekt för Rysslands grundläggande intressen. Det första problemet är Natos expansion i det postsovjetiska området, vilket utgör hot mot den gemensamma säkerheten, säger Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, enligt Reuters.

"Kommer inte skriva på"

Det ryska ultimatumet är en förlängning av vad Dmitrij Peskov, Kremls talesperson, var inne på redan tidigare i veckan.

På grund av USA:s stöd till Ukraina kommer man inte att underteckna ett nytt fördrag.

– Tidigare i år sade han (Putin, red. anm.) att med tanke på de förändrade förutsättningarna är de praktiskt taget omöjligt att diskutera strategiska offensiva vapen, arsenaler och så vidare, utan att ta hänsyn till den militära kärnkraftsinfrastrukturen i Europa, utan att inkludera europeiska stater i förhandlingsprocessen och utan att beröra andra delar av strategisk säkerhet, och att Ryssland inte kommer att göra det, sade Peskov på en presskonferens.

Ändrat policyn

Putins talesperson tillägger:

– Vi måste ta en nykter titt på den situation som har utvecklats och, med hänsyn till alla nya aspekter, organisera förhandlingsprocessen. Det förefaller oss som att det åtminstone vore orimligt att insistera på att genomföra sådana förhandlingar och låtsats som att ingenting har hänt.

Ryssland och USA kontrollerar tillsammans 88 procent av världens kärnstridsspetsar. Förra veckan gav Putin besked om att Ryssland ändrar sin policy angående kärnvapen och utökar listan över scenarier där man kan tänkas använda dem.

Foto: President of Russia Office resp Offical White House Photo by Adam Schultz

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen