Ryssland skickar kärnvapenstyrkor till Ukraina

2024 10 24

Ryska kärnvapentrupper beordras till Ukraina.

Flera ryska soldater, som tillhör de strategiska kärnvapenstyrkorna, har skickats till slagfältet.

Det rapporterar Militarnyi – en ukrainsk underrättelsesajt som bevakar kriget.

Soldaterna förväntas tjänstgöra som infanteri i Ukraina. De kommer inte ha i uppgift att hantera kärnvapen, rapporterar Militarnyi med hänvisning till ryska militäruppgifter.

Enligt sajten skickas trupperna till Ukraina för att täcka upp för enorma ryska förluster.

Brukar ljuga

Det är dock viktigt att notera att den ryska militärledningen har ljugit förut.

In i det sista hävdade Kreml att Ryssland inte planerade att invadera Ukraina, men den 24 februari 2022 korsade ryska styrkor den ukrainska gränsen.

På samma sätt har den ryska ledningen hävdat att man inte avser att använda kärnvapen i kriget.

I november 2022 avslöjades det dock att ryska generaler på den absolut högsta nivån har fört samtal om att använda taktiska kärnvapen i Ukraina.

Uppgifterna kom från välansedda New York Times. Tidningen hänvisade till två amerikanska underrättelsekällor med insyn i den ryska militärledningen.

Enligt källorna har ryska generaler diskuterat om, när och hur taktiska kärnvapen kan användas i Ukraina.

– Samtalen uppges ha skrämt Biden-administrationen eftersom de indikerar hur stor den ryska frustrationen är efter motgångar på slagfältet i Ukraina. Samtalen antyder även att Putins kärnvapenhot inte bara är tomt prat, rapporterade New York Times.

Har ändrat kärnvapendoktrinen

Utplaceringen av kärnvapenstyrkorna sker dessutom under en orolig tid.

I september meddelade diktatorn Vladimir Putin att Ryssland kommer ändra sin kärnvapendoktrin.

– Ryssland förbehåller sig rätten att använda kärnvapen i händelse av aggression, även då fienden med konventionella vapen skapar ett kritiskt hot, sade Putin i samband med beslutet.

Enligt diktatorn kommer Ryssland svara med kärnvapen om de har ”trovärdiga uppgifter” på att landet kommer utsättas för en ”massiv attack med drönare, robotar eller stridsflyg”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen