Ryssland skickar kärnvapenstyrkor till Ukraina

2024 10 24

Ryska kärnvapentrupper beordras till Ukraina.

Flera ryska soldater, som tillhör de strategiska kärnvapenstyrkorna, har skickats till slagfältet.

Det rapporterar Militarnyi – en ukrainsk underrättelsesajt som bevakar kriget.

Soldaterna förväntas tjänstgöra som infanteri i Ukraina. De kommer inte ha i uppgift att hantera kärnvapen, rapporterar Militarnyi med hänvisning till ryska militäruppgifter.

Enligt sajten skickas trupperna till Ukraina för att täcka upp för enorma ryska förluster.

Brukar ljuga

Det är dock viktigt att notera att den ryska militärledningen har ljugit förut.

In i det sista hävdade Kreml att Ryssland inte planerade att invadera Ukraina, men den 24 februari 2022 korsade ryska styrkor den ukrainska gränsen.

På samma sätt har den ryska ledningen hävdat att man inte avser att använda kärnvapen i kriget.

I november 2022 avslöjades det dock att ryska generaler på den absolut högsta nivån har fört samtal om att använda taktiska kärnvapen i Ukraina.

Uppgifterna kom från välansedda New York Times. Tidningen hänvisade till två amerikanska underrättelsekällor med insyn i den ryska militärledningen.

Enligt källorna har ryska generaler diskuterat om, när och hur taktiska kärnvapen kan användas i Ukraina.

– Samtalen uppges ha skrämt Biden-administrationen eftersom de indikerar hur stor den ryska frustrationen är efter motgångar på slagfältet i Ukraina. Samtalen antyder även att Putins kärnvapenhot inte bara är tomt prat, rapporterade New York Times.

Har ändrat kärnvapendoktrinen

Utplaceringen av kärnvapenstyrkorna sker dessutom under en orolig tid.

I september meddelade diktatorn Vladimir Putin att Ryssland kommer ändra sin kärnvapendoktrin.

– Ryssland förbehåller sig rätten att använda kärnvapen i händelse av aggression, även då fienden med konventionella vapen skapar ett kritiskt hot, sade Putin i samband med beslutet.

Enligt diktatorn kommer Ryssland svara med kärnvapen om de har ”trovärdiga uppgifter” på att landet kommer utsättas för en ”massiv attack med drönare, robotar eller stridsflyg”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Minskning med 2 090 kronor”– glatt besked för hushållen

2025 11 19

Under 2026 blir det billigare för hushållen i Sverige.

Matkostnaderna väntas sjunka rejält, enligt Konsumentverkets årliga prognos för hushållens kostnader.

Matutgifterna för en barnfamilj med två barn i åldrarna 5 och 9 år beräknas landa på 8 440 kronor per månad under 2026 – en minskning med 2 090 kronor jämfört med förra årets beräkningar.

Totalt rör det sig om en minskning på hela 20 procent.

Tre anledningar

Enligt Konsumentverket finns det flera förklaringar till den nya prognosen:

- En förväntad minskad matmoms kan leda till lägre livsmedelspriser.

- Ny metod för prismätning av livsmedel. Prismätningen genomförs i fler butiker och på fler orter samt under en längre period än tidigare. Detta för att bättre kunna ta hänsyn till regionala prisskillnader samt till olika erbjudanden och rabatter.

- Nya matsedlar, som används för att beräkna matkostnader, är anpassade till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna som publicerades 2023 samt Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd som publicerades 2025.

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Räkneexempel: Så stor blir månadskostnaden

Hur mycket pengar hushållen kommer att spara på minskade matkostnader återstår att se. Konsumentverket fastslår dock att matkostnaderna väntas minska för alla typer av hushåll.

Här är exempel på beräknade månadskostnader för olika hushåll:

- För en vuxen kan maten kosta cirka 2 730 kronor per månad.

- För en familj på två vuxna och två barn kan maten kosta cirka 8 440 kronor per månad.

- För dig som behöver specialkost kan det kosta 50-250 kronor extra per månad.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen