Ryssland ska avfyra kärnvapenmissil – varnar flygplan

2025 10 22

Ryssland tänker avfyra kärnvapenmissiler nära gränsen till Finland.

Putinregimen inleder en strategisk kärnvapenövning i Barents hav, ett bihav till Norra ishavet.

Det ska bland annat ske från norr om Kildiön utanför Murmansk, rapporterar Iltalehti.

Uppskjutningsplatsen ligger blott 20 mil från den finländska gränsen.

Ryssland har stängt delar av havet och varnat civila flyg att hålla sig borta från delar av Barents hav, Norra ishavet, Östsibiriska havet och Kamtjatkahalvön.

– Övningarna omfattar uppskjutning av ballistiska missiler från ryska atomubåtar, skriver den finska tidningen.

Bombplan deltar

Övningen går under kodnamnet Grom och omfattar samtliga tre delar av Ryssland kärnvapentriad. Missiler ska förutom från ubåtar även avfyras från strategiska bombplan och från land, då vid rymdcentret Plesetsk i Archangelskregionen som ligger drygt 40 mil öster om Finlands gräns.

Ryssland har inte officiellt kommenterat den kommande övningen.

– Men baserat på de varningar som utfärdats kan man dra slutsatsen att missilerna kommer att avfyras från Barents hav och att deras mål ligger cirka 5 500 kilometer bort vid Kura-testområdet på Kamtjatkahalvön, erfar Iltalehti.

Övningen beskrivs också som en rutinmässig händelse som sker varje år. Den ska inte vara relaterad till de ökade spänningarna mellan Ryssland och västvärlden.

LÄS MER: Storm Shadow-missiler har slagit ner i Ryssland

Nato övar också

Tidigare i oktober inledde även Nato en kärnvapenövning.

Den kallas för Steadfast Noon och är årligen återkommande rutinövning där stridsflyg med förmågan att bära kärnvapen deltar.

Sverige deltar genom Jas 39 Gripen och personal från Försvarsmakten.

– Kärnvapenavskräckningen är en del av Natos samlade avskräckning, som ytterst syftar till att garantera de allierades säkerhet. I en allt osäkrare värld behöver Nato ha en trovärdig kärnvapenförmåga för att förhindra angrepp mot alliansen. Steadfast Noon bidrar till att säkerställa detta, säger statsminister Ulf Kristersson.

LÄS MER: Zelenskyj till Linköping – Kristersson bekräftar ”betydande affär”

Arkivfoto: U.S. Navy Photo by Mass Communication Specialist 2nd Class Thomas Gooley

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen

”Slutgiltig varning” – USA ställer ultimatum till rysk granne

2025 11 30

Flera medlemmar i den amerikanska senaten slår larm om utvecklingen i ett av Rysslands grannländer.

Larmet kommer från båda sidor av senaten.

Utvecklingen går åt helt fel håll i det ryska grannlandet Georgien, menar senatorerna.

– Frustrationen över Tbilisi närmar sig en brytpunkt på båda sidor av gången, säger en anonym republikans rådgivare, till Kyiv Post.

– De äventyrar aktivt decennier av partnerskap. Detta uttalande är en slutgiltig, tydlig varning innan straffåtgärder träder i kraft.

”Mörkt nytt kapitel”

Det var vid förra årets val i Georgien som partiet Georgisk dröm kom till makten.

Valresultatet utlöste stora protester i landet.

Utvecklingen är djupt oroande, menar senatorerna James Risch som är republikan och Jeanne Shaheen som är demokrat.

– Senatorerna ramar in det gångna året som ett "mörkt nytt kapitel", vilket markerar en skarp vändning från de provästliga löften som Georgisk dröm gav under sin valkampanj, rapporterar Kyiv Post.

– Protesterna var mer än rutinmässig politisk opposition – de var ett försvar för Georgiens postsovjetiska demokratiska och provästliga utveckling.

Förvärras

De amerikanska senatorerna menar att det styrande partiet i Georgien driver landet mot ett alltmer auktoritärt styre.

– Georgisk dröm har antagit auktoritära lagar för att undertrycka oliktänkande, riktat in sig på politisk opposition genom fängelser och partiförbud, skrämt ledare i civilsamhället och förtalat USA och dess ambassadpersonal, säger de i ett gemensamt uttalande, rapporterar tidningen.

– Dessa aldrig tidigare skådade åtgärder utgör ett betydande nedslag mot det georgiska folket.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Konsekvenser

I uttalandet ställer senatorerna ett ultimatum till det georgiska styret.

– Den georgiska regeringen måste omedelbart vända kurs, återställa politiska friheter och återigen engagera sig i demokratisk styrning, framhåller senatorerna.

– Återgå till den demokratiska väg som ligger till grund för Georgiens postsovjetiska ambitioner – eller riskera isolering, intern oro och ett växande främlingskap från Washington.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: Steve Abraham

Text: Redaktionen