Ryssland presenterar absurd fredsplan

2024 03 15

I slutet av 2022 presenterade Ukrainas president Volodymyr Zelenksyj en 10-punktsplan för att uppnå fred med Ryssland.

I presidentens fredsplan ställs bland annat krav på att Ukraina får tillbaka ockuperat territorium och ett tillbakadragande av ryska trupper från landet.

Nu tycks Ryssland ha tagit fram en egen version av Zelenskyjs fredsplan.

Men det är inte den ryske ledaren Vladimir Putin som presenterar förslaget.

I stället är det hans knähund tillika Rysslands ex-president Dmitrij Medvedev som tagit fram en ”fredsplan”.

”Är Ryska federationens territorium”

Medvedev, som för närvarande är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, kallar planen för en ”rimlig kompromiss”.

Den ryska ”fredsplanen” innehåller dock flera absurda krav på Ukraina.

I praktiken innebär den att Ukraina tvingas ge upp sin självständighet och kapitulera.

Enligt Medvedevs plan kan ”fred” endast uppnås om Ukraina blir en del av Ryssland.

– Hela Ukraina är Ryska federationens territorium, framhåller han i ett inlägg på Telegram.

Samtidigt hävdar den före detta presidenten att fred inte kan uppnås utan ett ”internationellt erkännande” av den ”nazistiska karaktären” hos Ukrainas regering. Han kräver en påtvingad ”denazifiering” av samtliga statliga organ i Ukraina.

– En sådan process bör ske under FN:s kontroll, skriver Medvedev.

Avslutningsvis kräver ex-presidenten att Ukraina ska betala ett massivt skadestånd till Ryssland, trots att det är Ryssland som invaderat grannlandet.

– Ukraina måste betala all form av nödvändig ersättning till Ryssland, inklusive ersättning till anhöriga till de döda medborgarna i vårt land och till alla som sårats i konflikten, kommenterar Medvedev.

Utesluter förhandlingar

Flera västländer som stödjer Ukraina utesluter i nuläget förhandlingar med den ryska regimen.

Utrikesminister Tobias Billström (M) menar att det vore farligt att belöna Ryssland för landets aggression mot ett annat land.

– Ryssland kommer ta varje tillfälle till eldupphör eller fredsförhandlingar, som inte är av rättvis karaktär, för att vinna tid, bygga upp sin krigsmakt på nytt och skaffa sig strategiska fördelar. Det måste vi till varje pris förhindra, sa han till SVT Nyheter i veckan.

Utrikesministern tillade att eventuella förhandlingar måste ske på ”Ukrainas initiativ” och vara av ”rättvis karaktär”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen