JUST NU: Ryssland pekar ut Sverige

2022 12 04

Ryssland riktar kritik mot Sverige och varnar ukrainska kvinnor.

Talesperson för det ryska utrikesdepartementet Maria Zacharova menar att Ryssland är en säkrare plats för ukrainska kvinnor än Sverige.

Det verkliga hotet mot ukrainska kvinnor kommer inte från Ryssland, utan väntar på dem i Europa, uppger hon på Telegram.

Som källa anger hon bland annat Samnytt men även Jämställdhetsmyndigheten.

“Fulla av rapporter”

Zacharova menar även att ukrainska kvinnors säkerhet är långt ifrån garanterad i Sverige.

Hon refererar till en artikel från Samnytt som handlar om att män försökt ta sig in på ett flyktingboende för ukrainska kvinnor.

Svenska medier har för övrigt varit fulla av rapporter om våldtäkter mot ukrainska kvinnor, menar hon.

Uppmuntrat till våld

Det finns bevis på att ryska befälhavare vid flera tillfällen uppmuntrat till sexuellt våld, rapporterar Reuters.

I vissa områden uppges det sexuella våldet vara organiserat och “planerat på en mer systematisk nivå”.

Vissa uppgifter pekar på att de sexuella våldsamheterna kan ha pågått under längre tid i områden som varit ockuperade längre.

Kan sakta ner

Rysslands anfallskrig i Ukraina är nu inne på sin tionde månad och vintern innebär en stor utmaning.

Amerikansk underrättelsetjänst menar att den militära aktiviteten saktat ner, någonting som kan fortsätta in på vintermånaderna, uppger BBC.

– Vi ser ett slags reducerat tempo i den här konflikten, och vi förväntar oss att det kommer vara det vi ser de kommande månaderna, säger Avril Haines, chef för den nationella underrättelsetjänsten.

Inte hela bilden

Haines fortsätter med att förklara att det är möjligt att Vladimir Putin inte har hela bilden av vad som pågår i Ukraina just nu.

– Vi ser brist på ammunition, moral, logistik, en hel massa osäkerheter som de står inför, säger hon.

Hon påpekar även att såväl den ukrainska armén som de ryska styrkorna kan planera för attacker som är ämnade att ske först efter vintern.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen