Ryssland övar på att kärnvapenbomba – pekar ut mål nära Sverige

2024 08 14

Den ryska flottan har övat på att bomba flera platser i Europa.

Vid en konflikt med Nato ska flottan vara redo att kärnvapenbomba flera strategiska mål i Västeuropa.

Det visar läckta dokument som Financial Times har tagit del av.

– Ryssland har tränat sin flotta för att rikta in sig på platser djupt inne i Europa med kärnvapenbestyckade robotar, rapporterar tidningen.

Flera av målen som pekas ut är belägna i närheten av Sverige.

Dokumenten avslöjar att ryssarna har övat på att bomba flera platser i Tyskland och Norge.

– Rysslands mål finns till stor del i Norge och Tyskland. Flottbasen i Bergen pekas ut, såväl som radarplatser och specialstyrkors anläggningar, skriver FT.

Den ryska flottan har även övat på att attackera platser i Storbritannien och Frankrike. Ubåtsvarvet i Barrow i nordvästra England är ett högt prioriterat mål, enligt dokumenten.

Kärnvapen i tidigt skede

De ryska dokumenten togs fram mellan 2008 och 2014.

Filerna visar att Ryssland föreställer sig in konflikt med Nato som sträcker sig långt bortom närliggande Natoländer, som exempelvis Polen och Baltstaterna.

Om en konflikt skulle bryta ut väntas ryssarna snabbt ta till kärnvapen. Enligt dokumenten har ryska officerare betonat fördelarna med en kärnvapenattack i ett tidigt skede.

Vidare visar dokumenten att Rysslands högsta prioritet i en konflikt med Nato är att "försvaga fiendens militära och ekonomiska potential".

Enligt analytiker, som FT citerar, innebär det att ryssarna kommer slå till mot civila platser och kritiskt infrastruktur, som man gör i kriget mot Ukraina.

”Totalt krig”

Analytikerna som granskat dokumenten konstaterar att de överensstämmer med Natos bedömning av hotbilden från den ryska flottan och ryssarnas benägenhet att använda kärnvapen.

– Deras koncept av krig är totalt krig, säger Jeffrey Lewis, professor vid Middlebury College och specialist inom vapenkontroll, till FT.

– De ser dessa saker [taktiska kärnstridsspetsar] som potentiellt krigsvinnande vapen. De kommer att vilja använda dem, och de kommer att vilja använda dem ganska snabbt.

Fabian Hoffmann, militärexpert och forskare i statsvetenskap vid Oslo universitet, beskriver den ryska krigsplaneringen som en signal till Nato.

– De vill signalera till motståndaren att nu är det verkligen på väg att hetta till. Och det skulle vara klokt av er att börja prata med oss om hur vi kan lösa detta, säger experten till tidningen.

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen