Ryssland omvärderar kärnvapendoktrinen

2024 06 27

Rysslands biträdande utrikesminister Sergei Ryabkov uppmanar USA och EU att noggrant följa ryska diskussioner om utformningen av landets kärnvapendoktrin.

I en intervju med den statliga ryska tidningen Izvestia påstår Ryabkov att Kreml överväger att ”anpassa doktrinen efter rådande förhållanden i Rysslands internationella relationer”.

Exakt vad det innebär specificerar inte ministern, men han konstaterar att kärnvapendoktrinen, som fastslår när Ryssland kan använda kärnvapen, kan komma att ändras.

– Doktrinen utarbetades i en annan tid och under andra omständigheter. Jag hoppas att dessa diskussioner nu tas på allvar av våra motståndare, säger Ryabkov till tidningen.

– Jag kan inte förutspå resultatet av diskussionerna, men jag uppmanar våra motståndare att tänka på vad presidenten säger framöver, fortsätter ministern innan han går till verbalt angrepp mot USA och dess allierade.

– De leker bokstavligen med elden... De måste måste lära sig att inte ägna sig åt farliga illusioner. De måste övergå till att försöka se på världen nyktert och förstå att vi (Ryssland) har oföränderliga nationella intressen som vi är beredda att försvara till slutet.

Då kan Ryssland använda kärnvapen

Enligt nuvarande doktrin kan Ryssland komma att använda kärnvapen vid följande scenarier, enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI):

- Om trovärdig information inkommer om avfyrning av ballistiska robotar mot Ryska federationen och (eller) dess allierade

- Om en motståndare använder kärnvapen eller andra typer av massförstörelsevapen mot Ryska federationens territorium och (eller) dess allierade

- Om en motståndare påverkar Ryska federationens kritiskt viktiga statliga eller militära objekt, vars obrukbarhet skulle leda till att kärnvapenstyrkornas svarsmöjligheter undergrävs

- Om aggression utövas mot Ryska federationen med användning av konventionella vapen, då statens själva existens är utsatt för hot

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 03

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

En ny läroplansutredning togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU, till Expressen.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof”, enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, menar intresseorganisationen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén enligt Expressen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen