Putinregimen kräver ”fredlig lösning” – gränskonflikt har blossat upp

2023 09 19

Azerbajdzjan har inlett en ”anti-terroroperation” i utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

Flera städer är under ”intensiv beskjutning”.

Det uppger armeniska separatister i regionen, rapporterar AFP.

Enligt separatisterna har två civila dödats och ytterligare 23 personer har skadats.

Azerbajdzjan har bekräftat att landets styrkor inlett en ”anti-terroroperation” i regionen, som är under armenisk kontroll.

Försvarsministeriet i Azerbajdzjan kräver att  den "separatistiska regimen" i Nagorno-Karabach ska "upplösas" med omedelbar verkan, rapporterar Reuters.

Ryssland vädjar om fredlig lösning

Tisdagens militära attack inträffar drygt ett år sedan nya strider blossade upp mellan Azerbajdzjan och Armenien i september 2022. 

Ryssland, som har historiskt nära band till Armenien, uppgav då att man medlat fram ett eldupphör.

Nu går Moskva återigen ut med en direkt vädjan till båda sidorna.

– Den ryska sidan uppmanar Azerbajdzjan och Armenien att avsluta blodbadet och återgå till en fredlig lösning, säger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova, enligt AFP.

– Alla som krävs för en fredlig lösning finns i avtalen som undertecknades 2020 och 2022, fortsätter hon.

Har inte mycket att sätta emot

Ryssland har sedan 2020 ”fredsbevarande trupper” utplacerade i  Nagorno-Karabach.

Enligt Johan Engvall och Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, är den ryska styrkan för liten för att kunna stå upp mot en azerbajdzjansk invasion.

– Det senaste året har konflikten flammat upp flera gånger. Det militärt starkare Azerbajdzjan har gjort landvinningar framför ögonen på en skara ryska soldater som ska övervaka den bräckliga vapenvilan men inte har mycket att sätta emot, framhåller experterna i en analys på UI:s hemsida.

Bakgrund: Kriget mellan Azerbajdzjan och Armenien

Det första kriget mellan länderna bröt ut 1991, efter Sovjetunionens upplösning.

Armenierna, som är överrepresenterade i Nagorno-Karabach, såg ögonblicket som en möjlighet att få ett erkännande som en självständig stat. 

De försökte bryta sig ut med militära medel, vilket utlöste det första kriget mellan länderna. Omkring 30 000 människor omkom och drygt en miljon tvingades på flykt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen