Ryssland kommer svara USA

2024 06 24

Minst fyra människor har dödats och 151 har skadats i en attack mot den ryskockuperade Krymhalvön i Ukraina.

Det hävdar det ryska försvarsdepartementet.

Nu uttalar sig Putinregimen om söndagens påstådda attack.

Dmitrij Peskov, Kremls talesperson, lägger skulden på USA och kallar attacken för ”fullständigt barbarisk”.

”Det var inte Ukraina”.

Enligt Peskov användes fem amerikanska långdistansrobotar av modellen ATACMS i attacken mot huvudstaden på Krym, Sevastopol.

– Vi vet med säkerhet vem som låg bakom de ukrainska ATACMS-attackerna på Krym – och det var inte Ukraina. Washington borde svara på varför de dödar civila på Krym, säger han och tillägger:

– Alla uppdrag med ATACMS-robotar fastställs av amerikanska specialister baserat på deras egna amerikanska satellitunderrättelsedata. Därför ligger ansvaret för den avsiktliga robotattacken mot civila i Sevastopol i första hand hos Washington.

Peskov uppger att Ryssland kommer att svara på attacken. Enligt Kremls talesperson kommer det ryska svaret innebära direkta konsekvenser för USA.

– Sådana åtgärder kommer inte att förbli obesvarade, säger han.

Hur och när Ryssland kommer att svara preciserar inte Peskov.

Ukraina har inte kommenterat den påstådda attacken. Under krigets gång har den ukrainska militären vid flera tillfällen attackerat militära mål på den ockuperade halvön.

Experten: Kommer inte attackera direkt

Det är osannolikt att det ryska svaret kommer innebära en direkt attack mot USA. Det uppger  TV2:s utrikeskorrespondent Claus Borg Reinholdt i en analys av det ryska hotet.

– De har hotat västvärlden många gånger tidigare, men nu säger de väldigt direkt att det kommer att få konsekvenser för USA. Frågan är bara vilka. Det första man tänker på är att de kommer att hota med att använda kärnvapen, framhåller han och fortsätter:

– Jag tror inte att de kommer att attackera USA direkt, men de kan intensifiera sin hybridkrigsföring. De kan också bli så att de vänder blicken mot västerländska vapenleveranser till Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


DICK HARRISON: Sverige kan återförenas med grannland – ”Om 20-30 år”

2025 09 07

Historieprofessorn Dick Harrison tror på en återförening.

Sverige har som bekant nära relationer med grannländerna.

En som tror på ännu närmare relation med ett av länderna är historieprofessorn Dick Harrison.

Enligt honom skulle Sverige kunna återförenas med Finland, rapporterar Dagens Nyheter.

Kan återförenas

Harrisons uttalande har väckt stor uppståndelse i Finland.

En vision för framtiden, menar Harrison själv.

– Jag skulle faktiskt inte bli förvånad om man om 20–30 år på allvar diskuterar att ogiltigförklara freden i Fredrikshamn och förena Sverige och Finland, säger han.

“Är osannolikt”

Det är dock inte alla som ser en återförening som sannolik.

En som har svårt att se det hända är Johan Strang, som sedan 15 år tillbaka forskar om nordiskt samarbete vid Helsingfors universitet.

– Jag har funderat på om det ens finns exempel på länder som gått ihop under de senaste 100 åren. Det är betydligt vanligare att de splittras, menar han.

Däremot ser Strang det som sannolikt att de nordiska länderna, och i synnerhet Sverige och Finland, rör sig mot ett allt närmare samarbete i flera olika frågor.

Nära samarbete

Redan idag har Sverige och Finland ett nära samarbete, och arbetar med varandra i exempelvis försvarsfrågor.

Sverige och Finland har likartade säkerhetspolitiska utgångspunkter och ett omfattande samarbete på försvarsområdet. 

Sverige samverkar med Finland både bilateralt och inom multilaterala forum som det nordiska försvarssamarbetet Nordefco, EU, FN och Nato. 

Det är målet

Målet med försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland är att fördjupa ländernas försvarsförmåga.

– Samarbetet grundar sig på förtroende och långsiktigt arbete länderna emellan, förklarar regeringen.

– Det omfattar områden som bland annat operativ planering och förberedelser för att gemensamt kunna använda civila och militära resurser i olika scenarier. Exempel på dessa kan vara att hävda den territoriella integriteten eller utöva rätten till kollektivt självförsvar.

Foto: Mikhail luxkstn

Text: Redaktionen


Plötsligt bakslag för Trump – besked om chocksiffror

2025 09 07

Donald Trump nås av chocksiffror.

Det har hänt mycket i USA och i världen sedan Donald Trump återvände till Vita huset för drygt åtta månader sedan.

Nu kommer siffror som visar att Trump är på väg att tappa en av sina absolut viktigaste väljargrupper – vilket kan bli en mardröm inför mellanårsvalet.

Rika vänder Trump ryggen

Donald Trumps popularitet bland väljare med hög inkomst har sjunkit dramatiskt, rapporterar Newsweek.

Stödet bland amerikaner med en årsinkomst på mer än 100 000 dollar har nu nått sin lägsta nivå under Trumps andra mandatperiod.

Nettostödet för Trump bland höginkomsttagare landar på -16 procentenheter, vilket är en minskning fån -10 i juli.

41 procent av amerikaner med en årsinkomst över 100 000 dollar säger att de godkänner Trumps sätt att sköta sitt jobb, medan hela 57 procent svarar att den underkänner presidenten, enligt undersökningen från The Economist/YouGov.

Höginkomsttagare var en viktig väljargrupp för Trump när han vann presidentvalet.

Men nu ökar alltså missnöjet inom denna grupp, vilket kan få konsekvenser i det kommande mellanårsvalet.

– Många rikare väljare kommer sannolikt att vara oroade över den potentiella effekt som Trumps mer populistiska och konfrontativa stil har på marknaderna, har Thomas Gift, grundare av University College London Centre on U.S. Politics, tidigare sagt till tidningen.

Negativa resultat – i flera mätningar

På senare tid har president Trump fått negativa resultat i flera opinionsundersökningar, inte bara när det gäller höginkomsttagare.

Andelen som ogillar Trumps prestation som president har ökat från 52 procent i april till 57 procent i juli, har brittiska The Times rapporterat.

Viktiga väljargrupper som exempelvis landsbygdsväljare har också blivit allt mindre nöjda med Trumps politik, enligt tidningen.

Trump och Republikanerna kommer att behöva stärka sitt väljarstöd inför det viktiga mellanårsvalet, som hålls i november 2026.

Foto: The White House

Text: Redaktionen