14 jan 2026

Ryssland kallar in FN:s säkerhetsråd

2024 01 25

Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov kallar till ett akut möte.

Mötet avser FN:s säkerhetsråd.

– Ryssland söker en nödsession, uppger ministern.

Syftet med mötet

Syftet med mötet är att diskutera kraschen av det ryska flygplan som Moskva menar förflyttade tillfångatagna ukrainska soldater till en fångväxling.

– Ryssland har anklagat Ukraina för att medvetet ha skjutit ner det militära transportplanet med tillfångatagna ukrainska soldater, uppger Kyiv Independent.

Ryssland kallar kraschen för ett ”barbariskt terrordåd” som hade dödat totalt 74 människor.

Antalet döda är fortfarande obekräftade.

Kräver möte

Lavrov berättade vid en presskonferens tidigare under eftermiddagen att Ryssland kräver att säkerhetsrådets möte skulle hållas redan ikväll.

Utrikesministern kallade mig presskonferensen nedskjutningen av flygplanet för en "kriminell" handling av Ukraina.

Han sade även att Ryssland söker en förklaring från Ukraina avseende hur planet kraschade.

– De ukrainska krigsfångarna transporterades till Belgorod-regionen för att genomföra ytterligare ett utbyte som överenskommits mellan Moskva och Kiev, sade Lavrov.

– I stället för detta avfyrade den ukrainska sidan en luftvärnsmissil från Kharkov-regionen. Den riktade in sig på flygplanet och var ett dödligt anfall.

Oeniga

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten hävdar i sin tur att Kiev inte ombads garantera luftrummets säkerhet på onsdagen runt Belgorod-området.

Något som varit fallet under tidigare krigsfångsbyten med Moskva.

– Den ukrainska underrättelsetjänsten menar att Rysslands anklagelser om att Kiev sköt ner transportplanet kan vara en planerad åtgärd för att destabilisera situationen i Ukraina och försvaga det internationella stödet för vår stat.

Enligt uppgifter i ukrainska medier, som senare drogs tillbaka, var flygplanet inte lastat med fångar, utan robotar.

Möte i kväll

Lavrov vill att mötet ska hållas i kväll klockan 21.00, svensk tid.

Om mötet kommer att bli av är fortfarande oklart.

Lika så vad det förväntas leda till.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


04feb26

Dra körkortet direkt – stenhårt förslag lanseras i Sverige

2026 02 05

Sveriges största konsumentorganisation för bilister, Riksförbundet M Sverige, anser att gängkriminella inte ska få köra bil på svenska vägar.

Nu kräver organisationen att gängkriminellas körkort ska ryka med omedelbar verkan. Den som använt körkortet inom ramen för brottslighet bör inte få behålla det, betonar Jacob Sidenvall från M Sverige. 

– Det handlar om normer, säger han och fortsätter:

– Att minska gängkriminellas närvaro i trafiken och deras rörelsemöjligheter skulle kunna leda till bättre brottsbekämpning men framför allt säkrare trafik. Våldskapital och illegala vapen ska helst hållas borta från trafiken.

Sidenvall hänvisar till att det redan i dag finns organiserad brottslighet som försvårande omständighet vid åtal. Om domstolar kan bevisa att brott har begåtts i organiserad form skärpts straffet.

– Och då tycker vi att förtroendet att ha körkort ska anses förbrukat. Gängkriminellas utrymme i samhället behöver minska, och det här skulle vara ett sätt att begränsa deras möjligheter.

LÄS MER: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning

Pekar ut framgångsrik lag

Jacob Sidenvall jämför förslaget med den nya lagen om självständigt förverkande som trädde i kraft i november 2024. Den gör det möjligt för polisen att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott. Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

Sedan lagen trädde i kraft har Kronofogdens intäkter från utmätningarna tiodubblats – från 7 till 70 miljoner kronor.

– Det här är ett verktyg som vi efterfrågat från politiken, säger Jacob Sidenvall.

– Den organiserade brottsligheten beskrivs ibland som systemhotande. Men i gatubilden märks den ofta i form av dyra bilar som körs på ett störande eller vårdslöst sätt. Det är ett sätt för de aktiva att visa upp en fasad av framgång för att rekrytera yngre till livsstilen, men det sätter också en dålig kultur för trafikbeteende på vägarna.

LÄS OCKSÅ: Trendbrott om jobben – inte hänt på länge

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen