Ryssland i krisläge – “ny front” från asiatiskt land

2025 11 08

Ryssland reagerar på ett grannlands växande band till Nato.

Azerbajdzjans närmande till Nato väcker oro i Moskva och skapar spänningar i södra Kaukasus, ett område Ryssland länge betraktat som sin bakgård, rapporterar Newsweek.

Band till Nato stärks

Azerbajdzjans president Ilham Aliyev har träffat en Nato-delegation för att diskutera militär modernisering och hur landets försvar kan anpassas till alliansens standarder.

– Moderniseringen av landets armé kommer att fortsätta, säger han efter mötet och menar att samarbetet med Nato är en del av den strategin.

Samarbetet mellan Azerbajdzjan och Nato är inte nytt – landet gick redan 1994 med i programmet Partnership for Peace, men de senaste månadernas intensifiering väcker nya geopolitiska frågor.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Moskva varnar

Reaktionerna i Moskva har varit starka.

Ryska militäranalytiker menar att utvecklingen hotar landets säkerhet och inflytande i regionen.

– Natos närvaro i södra Kaukasus skulle innebära att Kaspiska havet inte längre är ett hav av fred. Hoten – både terroristiska och militära – kommer öka kraftigt. Därför kräver Bakus agerande ett lämpligt svar från Moskva, säger Konstantin Sivkov, militärexpert, till den ryska tidningen Vzglyad.

Ryssland fruktar att Azerbajdzjans växande samarbete med väst kan leda till att Nato får fotfäste vid dess södra gräns, något som Kreml beskriver som en ”ny front”.

Flera ryska kommentatorer varnar för att Azerbajdzjan på sikt kan ersätta sovjettidens militära struktur med Nato-modeller och börja köpa västerländska vapen.

Oroligheterna förstärks av ett fredsavtal mellan Azerbajdzjan och Armenien, undertecknat i Washington i augusti.

Kraftig balansgång

Trots spänningarna vill Azerbajdzjan undvika en öppen konfrontation med Moskva.

Landet är en viktig handelspartner för Ryssland och kontrollerar en nyckelrutt i det internationella nord-sydliga transportnätet mellan Ryssland och Iran.

Men Baku stärker samtidigt banden till väst för att minska sitt beroende av Kreml.

– Azerbajdzjan ser sig självt som en betydande regional makt som står starkare när det är fritt från Kremls politiska bojor. Och det finns inte mycket Ryssland kan göra åt det, säger Emil Avdaliani, expert på internationella relationer.

LÄS MER: Nytt Tomahawk-besked – direkt från Zelenskyj

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen