Ryssland hotar Sverige

2026 05 28

Sverige ska donera 16 stridsflygplan av modellen JAS Gripen C/D till Ukraina och det ukrainska flygvapnet kommer att köpa 20 Gripenplan av den nya modellen E/F.

Det bekräftar statsminister Ulf Kristersson (M) och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på en pressträff.

– Ukraina har tydligt pekat ut Gripen som deras prioriterade val av långsiktigt flygvapen i Ukraina och att de vill köpa det senaste, Gripen E, säger Kristersson enligt SVT.

Ryssland svarar

Nu kommenterar Putinregimen det svenska beskedet.

Affären får Kreml att se rött.

– Från det ryska utrikesministeriet säger man att det här är ytterligare ett icke vänskapligt steg från Sverige som kommer att påverka de redan väldigt dåliga relationerna mellan Sverige och Ryssland, säger SVT:s Ukrainakorrespondent Elin Jönsson till tv-kanalen.

Vidare framhåller hon att Kreml riktar ett direkt hot mot Sverige.

Putinregimen varnar för att affären ”kommer att påverka Sveriges säkerhetssituation”, uppger korrespondenten.

– Man säger också att Sverige avsiktligt eskalerar kriget i Ukraina. Det är ganska hotfulla ord som kommer från Ryssland, säger hon.

”Välkommen till familjen”

Statsminister Ulf Kristersson har inte kommenterat det ryska hotet.

I ett inlägg på Facebook skriver han att Gripenaffären stärker Sveriges säkerhet.

– Nu välkomnar vi Ukraina in i Gripenfamiljen. Med detta stärker vi Ukraina samtidigt som vi gör Sverige och svenska folket säkrare, framhåller statsministern.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

FAKTA: Jas 39 Gripen C/D

Längd (exklusive pitotrör): 14,1 m JAS 39C, 14,8 m JAS 39D

Spännvidd: 8,4 m

Höjd: 4,5 m

Tomvikt: 6 800 kg JAS 39C, 7 100 kg JAS 39D

Max startvikt: 14 000 kg

Motor: Volvo RM 12 (General Electric F-404-400)

Radar: Ericsson PS-05/A Mk2/3

Dragkraft utan EBK: 54 kN

Dragkraft med EBK: 81 kN

Maxfart: Mach 2

Räckvidd: Mer än 3 000 km

Startsträcka: 400 m

Landningssträcka: 500 m

Stigförmåga: 10 000m < 2 min

Beväpning/yttre last:

Jakt: Robot 74 Sidewinder (värmesökande),  Robot 99 AMRAAM (aktiv radarmålsökare) , Robot 98 IRIS-T (värmesökande),  Automatkanon Mauser 27 mm

Attack: Bomb GBU-49 Paveway II (laser-/GPS-styrd bomb),  Bomb GBU-12 Paveway II (laserstyrd bomb),  Robot 75 Maverick (TV-målsökare),  Robot 15F (sjömålsrobot, aktiv radarmålsökare) , Automatkanon Mauser 27 mm

Spaning: Spaningskapsel SPK 39

Källa: Försvarsmakten

Foto: I Shilov

Text. Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen