Ryssland hotar Sverige

2023 03 03

Ukraina vädjar om leveranser av toppmoderna västerländska stridsflygplan för att kunna försvara sig mot de ryska ockupanterna.

Landet sätter ett stort hopp till Sverige.

Högst upp på önskelistan står svenska JAS-39 Gripen.

– Jag är mycket optimistiskt och säker på att stridsflygplan som F-16, F-15 eller Gripen från Sverige kommer att vara möjligt att få, sa Ukrainas försvarsminister Oleksjij Reznikov till Politico i höstas.

Sedan dess har det spekulationerna avlöst varandra.

Statsminister Ulf Kristersson (M) avslutade till viss del diskussionerna om en svensk leverans av Gripenplan i början av februari.

– För svensk del är det inte aktuellt just nu, sa han till DN.

Kristersson uteslöt dock inte att Sverige kan komma att leverera stridsflygplan i ett framtida scenario.

Ryssland varnar

Om Sverige vänder och skickar JAS-39 Gripen till Ukraina kommer det få allvarliga konsekvenser.

Det varnar Rysslands vice utrikesminister Sergej Ryabakov för i en intervju med SvD.

Minister kallar det för en ”direkt väg mot en konfrontation mellan Ryssland och Nato”.

– Vi varnar verkligen för detta. De som förespråkar att sända stridsplan till Ukraina bör tänka sig för noggrant. Det vore ett mycket farligt steg, säger ministern till SvD.

”Alltmer ihåliga”

Johan Norberg, säkerhetspolitisk expert vid FOI, är inte förvånad över det nya ryska hotet.

Han framhåller att det är en del av den ”typiska ryska retoriken” som västvärlden och Sverige har vant sig vid.

Jag hade varit mer bekymrad över ryska hot för ett år sedan. Men nu har de upprepats så mycket att de blivit alltmer ihåliga. Detta är ett typiskt ryskt tonläge vi fått vänja oss vid, säger han till SvD och tillägger:

– Det är enkelt för dem att hota småstater som Sverige. Det här är även Rysslands försök att försena och fördröja västländernas processer som redan är igång med ett allt starkare och mer omfattande stöd för Ukraina.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk granne sänker skatten till noll procent – på ett villkor

2025 10 20

Inkomstskatten tas bort.

Det nya lagförslaget presenterar Polens president Karol Nawrocki.

Men det gäller inte för alla.

– Polens president har undertecknat en ny lag som inför noll inkomstskatt för föräldrar som uppfostrar minst två barn, uppger nyhetskanalen Euronews.

Skattereformen ska gälla för familjer som tjänar upp till 140 000 zloty, motsvarande omkring 350 000 svenska kronor, per år.

För alla som har föräldraansvar

Skattelättnaden är tillgänglig för alla föräldrar som har föräldraansvar för barn, inklusive vårdnadshavare och fosterföräldrar.

En genomsnittlig polsk familj förväntas få omkring 1 000 zloty, motsvarande runt 2 500 kronor, mer i månaden tack vare den nya skattelagen, enligt beräkningar som polska myndigheter gjort.

– Den faktiska effekten av de nya reglerna kommer att synas först i skattedeklarationen för 2026, som kommer att lämnas in 2027, rapporterar nyhetskanalen.

LÄS OCKSÅ: Glädjebesked för hushållen: Kraftig nedgång på väg

Syftar till att minska skattebördan

Syftet med reformen är att minska skattebördan för familjer och öka den disponibla inkomsten.

Men det är också för att stimulera konsumtionen och uppmuntra till förvärvsarbete.

Den polske presidenten hade nollskatt för barnfamiljer som ett av de viktigaste vallöftena i sin presidentkampanj.

– Redan i mars presenterade han sitt så kallade "kontrakt med polackerna", där han tillkännagav införandet av skattelättnader från och med den första dagen av sitt presidentskap, uppger Euronews.

Nollskatten för barnfamiljer är bara en del av ett större reformpaket som också inkluderar en sänkning av momsen, avskaffande av kapitalvinstskatt och införande av en kvotbaserad pensionsindexering.

Finansieringen

Finansieringen av reformen kommer att ske genom en åtstramning av skattesystemet.

Finansiella experter i landet anser att det är orealistisk att uppnå enbart på detta sätt.

Och reformen möts också av en annan kritik.

– Skatteexperter varnar för att de verkliga fördelarna främst kommer att gynna de rikaste medborgarna, uppger nyhetskanalen.

LÄS OCKSÅ: Prissmäll väntas för svenska hushåll – på grund av Norge

Text: Redaktionen

Nya pengar till husägare – kan få 60 000 kronor i bidrag

2025 10 20

Regeringen avsätter 300 miljoner kronor årligen för bidrag till husägare.

Tidöpartierna vill se fler energieffektiviseringsåtgärder från svenska husägare.

– Trösklarna för att genomföra dem behöver sänkas, uppger regeringen.

Därför föreslår regeringen en förlängd och utvecklad satsning på energi- och effekteffektivisering i småhus.

–Bidraget förlängs med 300 miljoner kronor per år fram till slutet av 2030.

Funnits sedan 2023

Bidraget för energieffektivitetsåtgärder har funnits sedan 2023.

Det infördes för att dämpa effekterna av de höga energipriserna och för att minska småhusägares sårbarhet vid eventuella framtida utmaningar.

Bidraget har hittills riktats till småhus med direktverkande el eller gas som uppvärmning.

Nu pågår analys av hur bidraget kan utvecklas för att fler småhusägare ska kunna ansöka om bidrag.

– Bidraget ska fortsatt gå till materialkostnader vid energi- och effekteffektiviseringsåtgärder i småhus med särskilt fokus på de med sämre energiprestanda. En småhusägare kan maximalt få 60 000 kronor i bidrag, framhåller regeringen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad faktura skickas ut – betala inte

Bidra till att öka takten

Satsningen är tänkt att bidra till att öka takten i arbetet med energieffektivisering för en snabb och hållbar elektrifiering.

Förhoppningen är att bidraget också bidrar till byggbranschens återhämtning.

Det ska också stärka totalförsvarets motståndskraft mot störningar.

Fakta om bidraget

- Med småhus avses i denna förordning en- och tvåbostadshus som är friliggande eller sammanbyggda till par-, rad- eller kedjehus.

- Bidrag får sökas av den som helt eller delvis äger och stadigvarande bor i det småhus där åtgärderna vidtas.

- Ett bidrag får inte täcka kostnader för åtgärder av utrymmen eller tillbyggnader som inte värmts upp tidigare.

- Bidrag får ges för att täcka högst 50 procent av de bidragsberättigade kostnaderna.

- Bidrag ges inte om bidragets storlek understiger 10 000 kronor.

Källa: Riksdagen

LÄS MER: ”Guldklimpar där hemma” – vanliga barnleksaker kan säljas dyrt

Foto: M. Strandvall

Text: Redaktionen