Ryssland hotar att döda danska soldater

2025 04 16

Danmarks försvarsmakt planerar att skicka soldater till Ukraina.

Soldaterna skickas till träningsläger i det krigsdrabbade landet. Syftet är att studera och inhämta kunskap om nya vapensystem och stridstekniker som Ukraina använder i kriget.

– Vi kommer att skicka ner några grupper och i första hand studera vilka erfarenheter ukrainarna har haft, säger arméchefen och generalmajor Peter Boysen till TV2.

– Under de 42 år jag varit i Försvarsmakten har jag inte upplevt att saker och ting rört sig så snabbt som det gör just nu, fortsätter Boysen.

”Kommer inte delta aktivt i kriget”

Hur många soldater som kommer att åka är inte beslutat. Enligt arméchefen är planen att både instruktörer och operativa soldater ska gå kurser på en till två veckor med startdatum så snart som möjligt.

– Dessa soldater kommer inte att delta aktivt i kriget. De ska ner för att få lite erfarenhet, och det är på inbjudan av min motpart, den ukrainska arméchefen, säger Peter Boysen till kanalen.

Hotar att döda soldaterna

Danmarks beslut får Ryssland att se rött.

Rysslands ambassadör i Köpenhamn, Vladimir Barbin, anklagar det nordiska landet för att eskalera konflikten.

– Att skicka dansk militär personal till Ukraina drar Danmark djupare och djupare in i konflikten och provocerar fram en ytterligare okontrollerad upptrappning av den, framhåller han i en skriftlig kommentar till TV2.

Vidare framhåller Barbin att danska soldater i Ukraina kommer vara legitima mål för ryska styrkor.

– Vi vill påminna om att militära anläggningar, inklusive högkvarter, tränings- och utbildningscentra, samt placeringar av militär personal och militär utrustning, både djupt inne på ukrainskt territorium och vid frontlinjen, är ett legitimt mål för de ryska väpnade styrkorna.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Farkost jagas av helikopter – stor flygplats stängd

2025 10 03

Flygplatsen i tyska storstaden München har hållit akutstängt natten till fredagen.

All flygtrafik stoppades omedelbart.

Hela 17 flyg har ställts in och drygt 3 000 passagerare är strandsatta, rapporterar bland annat The Guardian.

Omkring 15 flyg som skulle landa på flygplatsen har omdirigerats till Stuttgart, Nürnberg, Wien och Frankfurt.

Orsaken är ett drönarlarm som kom redan vid 21.30-tiden på torsdagskvällen, vilket är det senaste exemplet på hur drönare stör flygtrafiken i Europa efter liknande händelser i Danmark och Norge förra veckan.

Jagas av helikopter

De tyska myndigheterna har inte kunnat fastslå vem som ligger bakom drönarna över Münchens flygplatsen, dit polishelikoptrar kallats för att jaga efter farkosterna, enligt Bild.

Varken drönarna eller misstänkta piloter har dock hittats.

– Den federala polisen kunde bekräfta att drönaren hade setts på plats, men kunde inte gripa själva drönarna eller drönarpiloterna, skriver den tyska tidningen.

LÄS MER: “De är rejält oroliga i Moskva”

På helspänn

München är en stad som redan är på helspänn.

Tidigare har den omåttligt populära festivalen Oktoberfest tillfälligt stängts ned till följd av ett bombhot och en upptäckt av sprängämnen i ett bostadshus i norra delen av staden.

Danmark som varit förföljt av drönare den senaste tiden har inte sagt vem man tror är ansvarig för incidenterna i luftrummet.

Landets statsminister Mette Frederiksen har emellertid antytt att det kan vara Ryssland.

– Jag hoppas att alla nu inser att det råder ett hybridkrig, och ena dagen är det Polen, andra dagen Danmark, och nästa vecka kommer det förmodligen att vara någon annanstans där vi ser sabotage eller drönare som flyger, sade hon igår enligt The Guardian.

Ryssland har konsekvent förnekat att man ligger bakom de drönare som observerats vid Europas flygplatser den senaste tiden.

LÄS OCKSÅ: ”Slå till djupt” – USA ger grönt ljus till Ukraina

Foto:

Text: Redaktionen

Befarar kollaps – ny lag om kontanter på gång

2025 10 02

Under året har mängder av bankomater i Sverige hållit stängt.

Rapporterna har varit återkommande.

Som värst har det handlat om hundratals uttagsautomater från Bankomat som legat nere över stora delar av hela landet.

Det är bland annat med den bakgrunden som organisationen Kontantupproret, som leds av den tidigare polischefen Björn Eriksson, igår samlade politiker från både regeringen och oppositionen för ett möte om kontantsystemets framtid.

"Allt kan braka ihop"

Organisationen fruktar att hela kontantsystemet kan kollapsa – bland annat på grund av att en ny lag drar ut på tiden.

– Lagförslaget som Kontantutredningen presenterade i december var tänkt att bli lagstiftning från första januari 2026, säger Björn Eriksson i ett uttalande.

– Men eftersom det fortfarande bereds i Finansdepartementet så skjuts det framåt i tiden. Osäkerheten gör att det är stor risk att hela kontantsystemet brakar ihop. Då står vi i den situation som alla säger sig vilja undvika – att vår nationella beredskap försämras. Frågan är nu hur våra politiker hanterar detta, tillägger Eriksson.

"Historisk parantes"

Vid det seminarium som Kontantupproret arrangerade med politikerna på torsdagen deltog även forskare och andra berörda aktörer.

Frågan om kontanternas existens i ett samhälle som blir allt mer digitaliserat är inte enkel, menar Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg.

– Pengar som sedlar och mynt är på många sätt en historisk parentes, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ställer diskussionen om digitala betalningar samhället inför svåra avvägningar. Det gäller till exempel inkludering av utsatta grupper och balansen mellan privata och offentliga aktörers roll i betalningssystemet.

LÄS MER: Forskare uppmanar: ta ut pengar nu – så mycket behövs

Förslag: kontantbetalning för dessa varor

Kontantutredningen lades fram i slutet av förra året och ligger ute på remiss.

I lagförslaget framgår bland annat att livsmedel, medicin och offentliga avgifter som exempelvis vård och fordonsbesiktning ska kunna betalas kontant.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, har finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tidigare sagt.

LÄS OCKSÅ: Swish lanserar ny funktion – ska hjälpa många

Foto: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap/MSB

Text: Redaktionen