JUST NU: Hotar att avrätta brittiska medborgare

2022 06 08

De tillfångatagna ryska krigsfångarna, britterna Aiden Aslin, 28, och Shaun Pinner, 48, kan straffas med döden.

Männen har tjänstgjort i den ukrainska militären sedan 2018, rapporterar Sky News.

Ställs inför rätta

Under Rysslands invasion av Ukraina har Aslin och Pinner tillfångatagits av den ryska militären och ställs nu inför rätt. Rättegångens ska hållas i högsta domstolen i utbrytarrepubliken Donetsk. Folkrepubliken styrs av ryska separatister.

Anklagelserna som riktas mot männen kan innebära dödstraff, erfar Sky News.

Vädjar till Genèvekonventionen

Aiden Aslin och Shaun Pinner insisterar på att de har tjänstgjort med vanliga militära enheter i den ukrainska staden Mariupol och att de borde skyddas av riktlinjerna för krigsfångar enligt Genèvekonventionen.

Folkrepubliken Donetsks president Denish Pushilin avslår männens begäran och hävdar att britterna är legosoldater och därmed inte skyddas av lagen.

Han har anklagar männen för ”monstruösa brott”, uppger Sky News.

”Känslig och känslosam tid”

Aiden Aslins familj kommenterade situationen i ett uttalande på tisdagen.

– Det är en mycket känslig och känslosam tid. Aiden är en mycket älskad man och han är mycket saknad. Vi hoppas att han snart kommer att släppas.

Familjen betonar att de arbetar med den ukrainska regeringen och Storbritanniens utrikesminister Liz Truss för att försöka befria 28-åringen.

Bor i Ukraina

Shaun Pinner har bott i Ukraina sedan 2018 tillsammans med sin ukrainska fästmö.

Han tillfångatogs i april av ryska styrkor när han försvarade Mariupol från de ryska ockupanterna.

Några månader innan incidenten berättade 48-åringen för Sky News att han officiellt tillhör den ukrainska armén. Enligt Pinner är han inne på sin fjärde tjänstgöring i landet.

Han har tidigare tjänstgjort i den brittiska armén i nio år.

– Han är inte volontär eller legosoldat. Han tjänstgör officiellt i den ukrainska armén, skriver Shaun Pinners familj i ett uttalande.

Foto: A. Marinkovic

Text: Redaktionen

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare.

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen