Ryssland helvänder – “ett helvete väntar”

2023 11 15

Ryssland har gått ut med ett mycket anmärkningsvärt erkännande.

Under hela veckan har Kreml och de ryska myndigheterna lagt locket på.

Ingen har velat uttala sig om uppgifterna om att Ukraina korsat floden Dnipro och etablerat positioner på den ryskhållna sidan.

– Du vet att vi inte kommenterar sakernas förlopp och tillstånd direkt på slagfältet under en speciell militär operation, sade exempelvis Putinregimens talesperson Dmitrij Peskov till ryska Pravda i veckan.

Första erkännande

Inte heller Rysslands försvarsdepartement har velat kommentera rapporterna.

Men nu kommer ett första erkännande, rapporterar AFP.

Vladimir Saldo, den Moskvainstallerade chefen för den ukrainska regionen Cherson, medger att Ukraina tagit sig över floden.

– Det finns ungefär ett och ett halvt fiendekompani, mestadels i små grupper, erkänner Vladimir Saldo på Telegram enligt nyhetsbyrån.

"Brinnande helvete"

Han uttrycker vidare att ett “helvete” väntar de ukrainska styrkorna som nu tagit sig in på ryskockuperad mark på andra sidan Dnipro.

– Våra ytterligare styrkor har nu satts in. Fienden är blockerad i Krynky (liten by på den östra delen av floden, red. anm.). Ett brinnande helvete har arrangerats för dem: bomber, raketer, tunga eldkastarstystem, artillerigranater, drönare.

Obekräftade uppgifter

De ryska uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor, framhåller AFP.

Den exakta omfattningen på hur många ukrainska soldater som korsat floden är därmed fortsatt okänt.

Redan i oktober hävdade ryska militärbloggare att soldater rapporterat att små grupper av ukrainska trupper framgångsrikt tagit sig över Dnipro.

– Ukrainska styrkor har fått fotfäste på den västra kanten av Dnipro, sade även Andriy Yermak, stabschef för president Volodymyr Zelensky, igår.

Han gav inga fler detaljer.

Utmanande terräng

Att etablera en position på den ryskkontrollerande sidan av floden är en tuff utmaning, enligt nyhetsbyrån.

Terrängen består av sumpmark och Ryssland har samlat både manskraft och utrustning på just den aktuella sidan.

Foto: D. Tengyart

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen