Ryssland hävdar ”bevis” för ukrainsk attack

2022 03 12

Det ryska försvarsdepartementet uppger att de har hemliga dokument som ”bevisar” att Ukraina planerade en attack mot de ryskstödda separatisterna i östra Ukraina.

Ministeriet har publicerat sex sidor med dokument som ”bevisar” att Kyiv planerade ett militärt angrepp mot separatistkontrollerade områden i Donbass-regionen, rapporterar Reuters.

Kan inte verifiera dokumenten

Nyhetsbyrån uppger i sin tur att de inte kan verifiera dokumenten - skrivna på ukrainska – som verkar beskriva stridsförberedelser för taktiska militära enheter. Västliga underrättelsetjänster varnade inför invasionen för att Ryssland planerade att använda falska påståenden om en förestående ukrainsk attack som ett svepskäl för att motivera en invasion, rapporterar VG.

Den ryska invasionen, som inleddes den 24 februari, kom kort efter att ryska diktatorn Vladimir Putin erkänt utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk som självständiga. Han hävdade även att det pågick ett folkmord riktat mot rysktalande personer i regionerna. Uppgifter som tillbakavisats av Ukraina.

Ryska kraven

I måndags framhävde Ryssland nya krav för att stoppa invasionen av Ukraina.

– Vi har sagt till dem att allt detta kan vara över på ett ögonblick, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov efter att de ryska kraven offentliggjorts.

Kraven från Kreml lyder:

Ukraina ska ändra sin konstitution, så att den slår fast att landet är ”neutralt”.

Ukraina ska erkänna Krym som ryskt territorium och utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk som självständiga.

Kommer inte ge efter

Ukrainas president Volodymyr Zelensky kommenterade de ryska kraven på tisdagen. Han påpekade att hans land inte kommer att ge efter för kraven, men att han kan tänka sig en kompromiss.

– Jag är redo för diskussion, men inte för att kapitulera, sade presidenten i en intervju med ABC News.

Nya bombningar

Samtidigt fortsätter förödelsen i Ukraina.

22 personer, inklusive tre barn, uppges ha dödats i en rysk flygbombning av staden Sumy i nordöstra Ukraina, rapporterar BBC. Nio personer i samma hus miste livet. Sex hus totalförstördes och ytterligare 20 hus har delvist förstörts efter attacken.

Under morgonen har 5 000 personer evakueras från staden efter att Ryssland gått med på ett eldupphör, så att en humanitär korridor kunde inrättas.

Foto: S. Infanger resp N. Smit

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen