Ryssland hävdar ”bevis” för ukrainsk attack

2022 03 12

Det ryska försvarsdepartementet uppger att de har hemliga dokument som ”bevisar” att Ukraina planerade en attack mot de ryskstödda separatisterna i östra Ukraina.

Ministeriet har publicerat sex sidor med dokument som ”bevisar” att Kyiv planerade ett militärt angrepp mot separatistkontrollerade områden i Donbass-regionen, rapporterar Reuters.

Kan inte verifiera dokumenten

Nyhetsbyrån uppger i sin tur att de inte kan verifiera dokumenten - skrivna på ukrainska – som verkar beskriva stridsförberedelser för taktiska militära enheter. Västliga underrättelsetjänster varnade inför invasionen för att Ryssland planerade att använda falska påståenden om en förestående ukrainsk attack som ett svepskäl för att motivera en invasion, rapporterar VG.

Den ryska invasionen, som inleddes den 24 februari, kom kort efter att ryska diktatorn Vladimir Putin erkänt utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk som självständiga. Han hävdade även att det pågick ett folkmord riktat mot rysktalande personer i regionerna. Uppgifter som tillbakavisats av Ukraina.

Ryska kraven

I måndags framhävde Ryssland nya krav för att stoppa invasionen av Ukraina.

– Vi har sagt till dem att allt detta kan vara över på ett ögonblick, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov efter att de ryska kraven offentliggjorts.

Kraven från Kreml lyder:

Ukraina ska ändra sin konstitution, så att den slår fast att landet är ”neutralt”.

Ukraina ska erkänna Krym som ryskt territorium och utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk som självständiga.

Kommer inte ge efter

Ukrainas president Volodymyr Zelensky kommenterade de ryska kraven på tisdagen. Han påpekade att hans land inte kommer att ge efter för kraven, men att han kan tänka sig en kompromiss.

– Jag är redo för diskussion, men inte för att kapitulera, sade presidenten i en intervju med ABC News.

Nya bombningar

Samtidigt fortsätter förödelsen i Ukraina.

22 personer, inklusive tre barn, uppges ha dödats i en rysk flygbombning av staden Sumy i nordöstra Ukraina, rapporterar BBC. Nio personer i samma hus miste livet. Sex hus totalförstördes och ytterligare 20 hus har delvist förstörts efter attacken.

Under morgonen har 5 000 personer evakueras från staden efter att Ryssland gått med på ett eldupphör, så att en humanitär korridor kunde inrättas.

Foto: S. Infanger resp N. Smit

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen