Ryssland har sprängt nordkoreanskt missilsystem

2025 01 13

Ryssland har av misstag träffat eget militärt material.

Det rör sig om ett missilförsvarssystem som Nordkorea skickat till Kursk-regionen där intensiva strider pågår.

Nordkorea hade skickat systemet från huvudstaden Pyongyang till Moskva för att sedan skeppas vidare till frontlinjen.

Nu har dock ryska styrkor med hjälp av drönare träffat försvarssystemet.

Det rapporterar Newsweek och Kyiv Post.

Trodde det var ukrainskt

Den Kremlvänliga milbloggaren ”Повернутые на Войне” (Obsessed with War) publicerade på fredagen ett telegram som enligt honom innehöll en kornig video av vad som påstods vara en framgångsrik rysk drönarattack mot en ”västtillverkad radarstation” som drivs av Ukrainas väpnade styrkor i Kursk-regionen.

Mycket snabbt drog online-analyser av händelsen slutsatsen att den förstörda radarn faktiskt var en del av det hittills icke-namngivna nordkoreanska systemet för mark-till-luft-missiler.

Utrustningen sågs för första gången under en parad i Pyongyang på 75-årsdagen av Koreas Arbetarparti i oktober 2020.

Misstog systemet

Personen som flög den ryska drönaren som slog ner i det nordkoreanska systemet tros ha felidentifierat det.

Enligt uppgifter så kände han inte igen det, och antog därför att det var ett västerländskt system.

LÄS MER: Ryska Gazprom skakat – avskedar många anställda

Två tillfångatagna

I övriga nyheter relaterade till den nordkoreanska krigsinsatsen har sydkoreansk underrättelsetjänst kommunicerat med sin ukrainska motsvarighet gällande de två tillfångatagna nordkoreanska soldaterna.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Trodde på träning

ISW förklarar.

– En av de tillfångatagna nordkoreanska soldaterna trodde först att de nordkoreanska myndigheterna hade skickat honom till Ryssland för träning men att han vid ankomsten insåg att han skulle delta i strid, framhåller ISW.

– Det är i linje med nyligen gjorda uttalanden från Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen