Det är på torsdagskvällen som uppgifterna kommer från svenska myndigheter.

Ryssland ligger bakom störningar mot svenska satellitnätverk.

Det rapporterar Bloomberg.

Slagit ut tv-bilder

Uppgifterna pekar på att Ryssland bland annat har slagit ut svenska tv-sändningar.

Bilder från ryska parader har visats och statsminister Ulf Kristersson (M) ser mycket allvarligt på saken.

– Störningarna är naturligtvis allvarliga och kan ses som en del i av bredare ryska hybridaktioner riktade mot Sverige och andra, säger han till Bloomberg.

Spåras till Krym

Svenska post-och telestyrelsen har spårat störningarna till den ockuperade Krymhalvön.

Sändningar har avbrutits och ibland också ersatts av annat material, uppger Ekot.

Den svenska myndigheten har skickat ett brev till FN-organ i hopp om en utredning.

Ryssland har ännu inte kommenterat saken offentligt.

Återkommande problem

Rysslands hybridkrigföring pekas ut som ett återkommande problem och en del av Rysslands förmåga att ge sig på länder som Sverige och Finland.

Tidigare har landet skickat migranter mot Finlands gräns för att destabilisera den.
Samtidigt har ryska stridsflyg kränkt såväl svenskt som finskt luftrum under den senaste tiden.

– Det ryska flygplanet varnades genom muntligt anrop från svensk flygstridsledning, framhåller den svenska Försvarsmakten om kränkningen.

– När detta inte hörsammades och flygplanet inte avvek från sin rutt avvisades det från svenskt luftrum av en rote JAS-39 Gripen.

“Inte acceptabelt”

Den senaste gången otillåtna flygningar gjordes av Ryssland var 2022 då två ryska SU-27 och två ryska SU-24 kränkte svenskt luftrum, också över Gotland.

– Det ryska agerandet är inte acceptabelt och visar på bristande respekt för vår territoriella integritet. Vi följde hela förloppet och var på plats för att ingripa, säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Experter pekar på att Ryssland kommer att fortsätta idka hybridkrig mot västerländska stater framöver för att försöka destabilisera Europa.

Foto: A. Jasso resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen