6 februari 2026

EFTER BROATTACKEN: Ryssland har inlett hämnd

2023 07 18

Ryssland har inlett hämndaktioner efter gårdagens attack mot Krymbron.

Det var tidigt på morgonen under gårdagen som de första rapporterna pekade på explosioner på den bro som förbinder Krym med Ryssland.

Ryssland utlyste “nödläge” och Vladimir Putin påstod att man utsatts för en “terrorattack”.

– Självklart kommer ett svar från Ryssland, sade diktatorn i en tv-sändning enligt AFP.

Hämnd påbörjad

Nu har Putins hämndaktion inletts.

Mindre än 24 timmar efter attacken mot bron har staden Odesa i södra Ukraina attackerats, rapporterar CNN.

Flyglarmet aktiverades runt klockan 02.00 lokal tid och luftvärnet aktiverades i hela staden.

Minst åtta stora explosioner har hörts.

– CNN kan inte bekräfta var attackerna landade eller vilka målen var, framhåller nyhetskanalen.

Den ukrainska militären har bekräftat att man avvärjer en rysk attack från luften.

– Flera vågor av attacker väntas. Det finns också missilhot, varnar Oleh Kiper, chef för Odesas militära administration, på Telegram.

Uppmanar till "omänskliga" åtgärder

Nattens attacker är bara början.

Det menar åtminstone Dmitrij Medvedev, tidigare president i Ryssland och numera vice ordförande i landets säkerhetsråd.

Han uppmanar nu Kreml att vidta “omänskliga” åtgärder som hämnd efter broattacken.

– Internationell historia och vår egen erfarenhet visar att det inte hjälper med sanktioner eller varningar mot terrorister. De förstår enbart tvång. Enbart målinriktade och omänskliga åtgärder bör vidtas, framhåller Medvedev på Telegram enligt ryska nyhetsbyrån Tass.

Putins högra hand i Kreml ökar därefter tonläget ytterligare.

– Vi bör spränga deras egna och deras släktingars hem, uttrycker Medvedev.

Stor motgång för Putin

Bron mellan Krym och ryska regionen Krasnodar är av såväl praktisk som symbolisk betydelse för Ryssland.

Att den har attackerats ses som en kraftig motgång för Putinregimen, eftersom bron i ryska ögon ses som det fysiska uttrycket för målet att ta över Ukraina.

Vid flera tillfällen har Ukraina betonat vikten av att återta Krymhalvön som olagligt ockuperades 2014.

– Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – dess befrielse, har landets president Volodymyr Zelensky framhållit.

Uppgifter: använde vattendrönare

Ukraina har inte officiellt tagit på sig gårdagens attack mot bron, men källor till BBC uppger att så är fallet.

Enligt uppgifterna har man använt vattenbaserade drönare. Uppgifterna är hittills obekräftade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen