Ryssland har bombat varuhus

2024 05 25

Ryssland uppges ha bombat ett varuhus där hundratals människor befann sig.

Bombningen uppges ha ägt rum under lördagen.

Det är ett byggvaruhus i Kharkiv som har blivit bombat, rapporterar AFP.

Hur många som har dött eller skadats i attacken är osäkert, men enligt Kharkivs borgmästare Ihor Terekhov kan i nuläget två dödsfall bekräftas.

– Vi vet med säkerhet att två har dött, uppger borgmästaren på Instagram.

Många uppges dock också vara saknade efter attacken.

”Stort antal människor saknas”

Det finns därför farhågor om att dödssiffran kan komma att stiga.

Många har också skadats i attacken.

– Vi har ett stort antal människor som saknas. Det är många skadade, uppger den regionala guvernören Oleh Syniehubov, enligt nyhetsbyrån.

Byggvaruhuset uppges ha träffats av ryska robotar.

– En brand har brutit ut över 15 000 kvadratmeter, uppger Syniehubov.

”Ren terrorism”

Bilder i sociala medier visar hur en stor, svart rökpelare stiger upp från varuhuset, enligt nyhetsbyrån.

– Attacken var mot ett köpcentrum där det fanns många människor - det här är ren terrorism, menar borgmästaren Terekhov.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har kommenterat attacken på X.

– Ryssland har lanserat ännu en brutal attack på vårt Kharkiv – på ett byggvaruhus, på lördagen, precis mitt på dagen, kommenterar presidenten.

– Som det ser ut just nu så tror man att mer än 200 personer befann sig på stormarknaden, uppger Zelensky.

– All räddningstjänst finns redan på platsen och bistår, räddar människor och släcker branden som helt har slukat byggnaden – 10 000 kvadratmeter. Det finns dödade och skadade människor, enligt presidenten.

Hävdar kontroll

Volodymyr Zelenskyj har också nyligen gått ut och hävdat att Ukraina har tagit tillbaka kontrollen i Kharkiv-regionen, rapporterar AFP.

– Ukrainska styrkor har säkrat ”stridskontroll” i områden där ryska trupper gick in i nordöstra Charkiv-regionen tidigare denna månad, säger Zelenskyj enligt nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen