Det uppger den ukrainska militära underrättelsetjänsten HUR.

Enligt HUR ska Ryssland ha släppt elva bomber över den ryska regionen Belgorod, som gränsar till Ukraina, inom loppet av åtta dagar.

Flera skadade

Uppgifterna, som kommer efter att underrättelsetjänsten avlyssnat samtal, gör gällande att tolv personer ska ha skadats i den egna bombattacken. Dessutom ska två minibussar, två bilar och en hel parkeringsplats ha skadats.

Bombningarna av eget territorium handlar av allt att döma om misstag från den ryska krigsmaskinen.

– På grund av tekniska defekter i rysktillverkade vapen når några av bomberna inte sina mål och faller på ryssar som bor i gränsområdet, framhåller HUR enligt den finländska tidningen Iltalehti.

Sker återkommande

Det är långt ifrån första gången som Ryssland släpper bomber över sitt eget land.

Även tidigare har det varit Belgorod som drabbats.

Enligt en rapport från Washington Post i juli 2024 hade Ryssland bombat regionen nästan 40 gånger på ett år.

Alla bomber detoneras dock inte.

– Majoriteten av bomberna upptäcktes av civila – skogsvaktare, bönder eller invånare i byar runt staden. I de flesta fall visste inte försvarsministeriet när bomberna hade avfyrats, vilket tyder på att några av dem kunde ha legat där i flera dagar, rapporterade WP förra året.

LÄS OCKSÅ: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

"Finns ingen förklaring"

Även den oberoende ryska publiceraren Astra har tidigare tagit upp det återkommande fenomenet att Ryssland bombar sig själva.

– Det finns ingen exakt förklaring varför detta fortsätter att ske, uppgav nyhetskanalen i ungefär samma veva som Washington Post kom med sin rapport.

Ett och ett halvt år senare tycks Ryssland alltså inte ha löst problemet.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Myndigheterna i Finland kan snart få ökade befogenheter att tvångsinlösa fastigheter som bedöms utgöra ett hot mot landets säkerhet, rapporterar Svenska Yle.

Skärpta regler

Sedan i somras är ryska medborgare förbjudna att köpa fastigheter i Finland.

Den nya åtgärden är ett led i att skydda landet mot potentiella säkerhetshot.

– Gränsen mot Ryssland är stängd, och snart kan myndigheterna få ökade befogenheter att tvångsinlösa redan köpt egendom, säger forskaren Minna Ålander, till Svenska Yle.

Försvarsministeriet stoppade i oktober totalt elva fastighetsköp, bland annat en skärgårdstomt i Pargas, med hänvisning till nationell säkerhet.

Köparna som stoppats ska haft kopplingar till ryska statliga aktörer eller hög position inom rysk kärnenergiindustri.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till

Semesterhus som säkerhetsrisk

Problemet med ryska fastigheter går tillbaka över 20 år, då det blev enklare för medborgare från länder utanför EU och EES att köpa fastigheter i Finland.

Många hus låg nära militärbaser eller annan kritisk infrastruktur, vilket har väckt frågor om anledningar till köpen.

Minna Ålander bedömer att det är osannolikt att Ryssland skulle använda samma typ av direkt militär taktik i Finland idag, som man gjorde då.

Istället är det nya hybridhot som väcker störst oro.

– Fastigheter kan användas som baser för förvaring och användning av drönare, vilket gör det möjligt att genomföra övervakning eller andra operationer, säger Ålander.

Staten kan ta ditt hus

Nu arbetar Försvarsministeriet med att se över lagen om säkerhetsinlösen, som trädde i kraft 2020.

Den ger staten möjlighet att lösa in fastigheter om det bedöms nödvändigt för försvar, gränsskydd eller annan samhällsviktig funktion.

– Det är nödvändigt att se över om lagen ger staten tillräckliga möjligheter att agera i olika risksituationer för nationell säkerhet, säger Sami Heikkilä vid enheten för infrastruktur och miljö på det finska Försvarsministeriet.

De ryskägda fastigheterna utgör ett verkligt säkerhetshot, samtidigt som det finns en risk för diskriminering baserat på nationalitet, enligt nyhetskanalen.

Tvångsinlösen ses därför som en sista utväg.

– Ja, det är nog den sista utvägen, men i vissa fall också det enda verktyget om det inte finns någon vilja till en frivillig affär, konstaterar Heikkilä.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enligt den EU-baserade myndigheten sker smittspridningen fort i minst fem länder, framför allt Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike. 

Det handlar om den förrädiska virussjukdomen hepatit A som har fått fart.

Utbrottet har även fått myndigheter i Norden att vara på tårna, bland annat Folkhälsomyndigheten i Sverige.

Svenska fall

Enligt Folkhälsomyndigheten är det två närbesläktade varianter av genotyp IB som sprids.

Det finns även bekräftade fall på att svenskar har insjuknat. Sjukdomsfallen är relaterade till den smittspridning som pågår i Centraleuropa.

– I Sverige är det sex personer som kan kopplas till utbrotten i Europa. Samtliga har smittats på resa till Tjeckien och Ungern. Det senaste fallet insjuknade i oktober, framhåller myndigheten i ett uttalande och tillägger;

– I Tjeckien fortsätter smittspridningen av hepatit A och majoriteten av fallen har rapporterats från Prag och centrala Böhmen.

Utbrott även i Oslo

Även FHI, Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, håller löpande koll på utvecklingen efter att en ökning av antalet fall konstaterats.

Bland annat har ett utbrott i Oslo ägt rum, rapporterar Dagbladet.

– Ett ökat antal fall av hepatit A har rapporterats i Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike, och denna ökning har bland annat setts hos utsatta grupper, säger FHI:s överläkare Silje Bruland Lavoll till den norska tidningen.

– FHI övervakar kontinuerligt information vi får in via ECDC och andra internationella aktörer.

LÄS MER: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Kan ta månader att bli frisk

Hepatit A är en virusinfektion som orsakar akut inflammation i levern. Viruset överförs framför allt via förorenad mat och dryck eller genom dålig handhygien.

De flesta svenskar som smittas gör det efter att ha varit utomlands. Symtomen påminner ofta om influensa och efter ungefär en vecka kan huden bli gulaktig. Vissa får inga symtom alls, medan det för andra kan ta flera månader att återhämta sig.

I drygt 20 procent av fallen finns en riskfaktor som exempelvis hemlöshet eller missbruk. Folkhälsomyndigheten misstänker för närvarande ingen livsmedelsburen smitta.

– Myndigheterna har utökat sina vaccinationsinsatser och infört hygienåtgärder på offentliga platser för att minska smittspridningen, skriver FHM.

Det går att vaccinera sig mot hepatit A.

LÄS MER: Från första december: Hårdare tag mot Sveriges bilister

Foto: CDC/Betty Partin resp Holger Ellgaard

Text: Redaktionen