Kärnvapenhoten duggar tätt från Putinregimen.

Senast idag varnade Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, för att kriget i Ukraina är på väg in i ett “slutskede” som kan innebära kärnvapenattacker mot både Ukraina och andra “fientliga länder”.

Men på hemmaplan fruktar Ryssland att själva bli attackerade och tar nu höjd för ett sådant scenario.

Det rapporterar oberoende The Moscow Times som hänvisar till ett utkast på en regeringsresolution som omskrivits i statlig rysk media.

Förbereder nya skyddsrum

Enligt utkastet kommer Ryssland att sätta in modulära mobila skyddsrum för att skydda sin befolkning från kärnvapenattacker.

Det är en helt ny typ av åtgärd och en uppgradering av de skyddsrum som sedan tidigare finns tillgängliga i Ryssland.

– I en förklarande anteckning till dokumentet konstateras att de befintliga civilförsvarsstrukturerna inte räcker till för att skydda hela befolkningen, framhåller The Moscow Times.

Sjuka påståendet: tror att Nato ska attackera

De nya skyddsrummen uppges ha flera fördelar jämfört med underjordiska skyddsrum, varav många har blivit förstörda.

Att de är möjliga att flytta anses vara en av de främsta, enligt utkastet hos regeringen.

Beskedet kommer kort efter att Vladimir Kulishov, general och högt uppsatt underrättelsechef inom den ryska säkerhetstjänsten FSB, påstått att Natoländer förbereder en kärnvapenattack mot Ryssland.

– Scenarier för att genomföra fientligheter mot Ryska federationen håller på att utarbetas, inklusive kärnvapenangrepp på vårt territorium, säger han till den statliga nyhetsbyrån RIA Novosti.

Högst osannolikt

Underrättelsechefen har inte presenterat några bevis för sitt påstående.

Att Nato skulle angripa Ryssland bedöms som osannolikt. Försvarsalliansen har aldrig använt massförstörelsevapen och i ett tilläggsdokument från 2012 i alliansens kärnvapendoktrin slås det fast att Nato inte ska använda kärnvapen mot ett land som hotar med att använda kärnvapen.

Det är även högst osannolikt att Nato skulle svara med kärnvapen om Ryssland skulle invadera en Natomedlem – eller om Ryssland genomför en kärnvapenattack i Ukraina.

Istället förmodas försvarsalliansen vid ett sådant scenario svara med konventionell krigföring.

– Det är inte så många som tror att Nato skulle sätta in kärnvapen för att försvara exempelvis en mindre del av ett enskilt baltiskt lands territorium, på grund av risken för eskalering, sade Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, till SvD när frågan diskuterades i april 2022.

Foto: Jaunt and Joy

Text: Redaktionen

Ukrainsk underrättelsetjänst uppger att Ryssland använder Vietnam för att kringgå oljesanktioner och säkra finansiering för kriget i Ukraina, rapporterar ukrainska RBC.

Kringgår sanktioner

Enligt Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst (HUR) har Ryssland tecknat flera avtal med Vietnam för att stärka samarbetet inom olje- och gasindustrin.

Avtalen omfattar både ryskt och vietnamesiskt territorium samt Vietnams kustnära havsområden, med inblandning av företagen Zarubezhneft, PetroVietnam och det gemensamma bolaget Vietsovpetro.

– Hur Ryssland systematiskt skapar internationella partnerskap för att kringgå sanktioner är ett tydligt tecken på att de försöker säkra långsiktiga intäkter för kriget i Ukraina, säger en talesperson från HUR.

LÄS MER: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Export via tredje länder

Enligt HUR ger avtalen parterna rätt att etablera dotterbolag i tredje länder, vilket möjliggör export av rysk olja under vietnamesisk flagg och döljer den verkliga ursprungsplatsen.

– Särskilt anmärkningsvärt är att avtalet mellan Ryssland och Vietnam fastställer ett lägsta försäljningspris för olja på minst 75 dollar per fat, vilket är betydligt högre än det pristak på 47,6 dollar per fat som EU-länderna införde i juli 2025, uppger HUR via Telegram.

– Med tanke på Kremls försök att säkra ett ”garanterat” oljepris på längre sikt är det fullt möjligt att ryska underrättelsetjänster kommer att intensifiera operationer riktade mot internationella energikedjor – inklusive sabotage av infrastruktur i andra länder.

Sanktioner och risker

USA och EU har under hösten infört nya sanktioner mot Ryssland för att minska Kremls intäkter och förhindra kringgående av restriktionerna.

I oktober lanserade USA sanktioner mot bland annat Rosneft och Lukoil samt 36 dotterbolag, och EU godkände sitt 19:e sanktionpaket mot Ryssland.

EU förbereder dessutom ytterligare åtgärder mot Ryssland och Belarus, som är allierad med Moskva.

Sanktionerna omfattar bland annat restriktioner mot oljeexport, finansiella transaktioner och exportkontroller på avancerad teknik.

LÄS MER: UPPGIFTER: Jätteförändring väntas för oljepriset

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen