Ryssland flyttar enormt vapen

2024 10 08

Ryssland sätter ett system som kan användas för att avfyra kärnvapen i beredskap.

Det rapporterar statskontrollerade ryska Tass på måndagen.

Nyhetsbyrån har publicerat ett filmklipp som påstås visa när det kärnvapenkapabla robotsystemet Jars transporteras på lastbilar.

Systemet kan användas för att avfyra ballistiska robotar av modellen RS-42 Jars. Robotarna kan bära flera kärnstridsspetsar och har en räckvidd på över 1 000 mil.

– Robotarna kan träffa mål på 11 000 kilometers avstånd och har en explosiv kapacitet på cirka en miljon ton. De kan utplåna en liten stad, skriver ett ukrainskt militärkonto på Telegram.

Hävdar övning

Tass uppger att transporterna är en del av en militärövning.

I dag har Ryssland fem bataljoner som är utbildade i robotsystemet.

Under den stundande militärövningen kommer de ryska kärnvapenstyrkorna att öva på att avfyra RS-42 Jars mot fientliga mål.

– Militärerna kommer bland annat öva på att motverka sabotage och bekämpa spaningsgrupper, skriver nyhetsbyrån.

Enligt uppgift har det kärnvapenkapabla robotsystemet satts i beredskap i staden Novosibirsk i Sibirien.

Rysslands kärnvapenarsenal

- Ryssland innehar tillsammans med USA drygt 90 procent av världens kärnvapen.

- Landets totala antal beräknas till 5 977 stycken.

- Av världens 12 700 kärnvapen finns mer än 9 400 i militära lager för användning.

- Cirka 3 730 är utplacerad på robotar eller på bombplansbaser. 

- Av dessa är cirka 2 000 amerikanska, ryska, brittiska och franska kärnstridsspetsar som är redo att användas med kort varsel.

- År 2019 uppskattade Totalförsvarets forskningsinstitut att det ryska försvaret har omedelbar tillgång till runt 700 taktiska kärnstridsspetsar. Det vill säga vapen som kan användas i vanliga vapensystem, där konventionella stridsspetsar byts ut mot kärnstridsspetsar.

Källor: Federation of American Scientists resp Totalförsvarets forskningsinstitut

 

    

 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

"Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar".

Så lyder en rubrik i Newsweek nu i dagarna.

Den amerikanska tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

Drygt 100 miljoner kronor har i år lagts på att kontrollera och rusta upp skyddsrummen mot kärnvapen, meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB i veckan.

Det väcker alltså rubriker i USA.

MSB talar om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver tidningen och citerar MSB:s broschyr.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, står det också i samma broschyr.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek, över två månader senare.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Regeringen har återkommande framfört att det är det värsta säkerhetsläget i Sverige och Europa sedan andra världskriget, på grund av Rysslands invasion i Ukraina.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen