Ryssland drar tillbaka styrkor från Ukraina

2024 12 02

Flera ryska trupper i Ukraina kommer lämna slagfältet tillfälligt.

Det meddelar Rysslands försvarsdepartement i ett inlägg på sociala medie-plattformen Telegram.

Enligt departementet flyttas trupperna till träningsanläggningar i utbildningssyfte.

– Personal från enheter av alla typer och grenar av militären kommer att skickas till träningsläger för att förbättra sina professionella färdigheter och förmågor i strid, står det i Telegram-inlägget.

Över 200 anläggningar

Det är oklart hur många soldater det rör sig om.

Enligt försvarsdepartementet har 250 träningsanläggningar upprättats för ändamålet.

Vidare uppger man att särskilt fokus kommer läggas på utbildning i krigsföring med drönare och elektronisk utrustning.

Under den ryska invasionen av Ukraina har drönare blivit en viktig del av slagfältet.

Luftfarkosterna har använts i stor skala av båda sidor. Varje vecka rapporteras det om storskaliga drönarattacker från både ukrainsk och rysk sida.

Bombat bostadshus

Samtidigt som soldater skickas till träningsläger fortsätter den ryska krigsmakten att bomba ukrainska städer och byar.

Under natten mellan söndag och måndag har Ryssland avfyrat över 110 drönare mot mål i Ukraina. Fyra personer har dödats och 23 har skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Det ukrainska flygvapnet uppger att majoriteten av drönarna har skjutits ned eller slagits ut.

– 52 drönare har skjutits ned, 50 har slagits ut av elektronisk utrustning och sex flög mot Belarus och Ryssland, framhåller flygvapnet i ett uttalande.

Några drönare träffade dock sina mål, vilket orsakat omfattande förödelse.

I staden Ternopil i västra Ukraina träffade en drönare ett bostadshus. Minst en person har bekräftats död. Ytterligare fyra personer har skadats.

– Omkring 100 personer evakuerades från byggnaden. Explosionen skadade också fönster i de omgivande byggnaderna, en skola och 20 bilar, uppger Kyiv Independent.  

Foto: Mstyslav Chernov resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Finansministern varnar alla som jobbar

2025 06 02

Svenskar som jobbar kommer att tvingas betala för flera av Socialdemokraternas nya förslag.

Det skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) och äldre- och socialförsäkringsminister Anja Tenje (M) i en debattartikel i Dagens Industri.

Ministrarna listar flera förslag som Socialdemokraterna presenterat under den nyligen avslutade S-kongressen:

- Höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen

- Karensavdraget ska slopas

- Förkortning av arbetstiden

Enligt M-ministrarna kommer förslagen leda till ökade kostnader för vanliga arbetare.

– Sanningen är att det är alla de som faktiskt går till jobbet varje dag, och redan betalar hög skatt, som kommer få stå för notan. Tillsammans med företagen, som annars hade kunnat anställa fler och bidra med tillväxt och konkurrenskraft, skriver Svantesson och Tenje.

– Svenska hushåll och företag som under de senaste åren har kämpat med stigande räntor och hög inflation kommer behöva betala för de som inte jobbar. Det är varken rätt eller rättvist mot dem som arbetar och betalar skatt, och det är inte värdigt för dem som hålls kvar i utanförskap.

Svaret: ”Handlar om rättvisa och respekt”

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget eftersom de anser att det drabbar olika yrkesgrupper olika hårt. Enligt partiet kan exempelvis tjänstemän ofta jobba hemifrån och undvika att förlora en dagsinkomst vid sjukdom, medan de som arbetar i till exempel hemtjänst, butik eller kollektivtrafik saknar den möjligheten.

– Vanligt folk ska inte tvingas ställas inför valet att ha råd vara hemma när de är sjuka eller att kunna betala för den allt dyrare matkassen. Det handlar om rättvisa och respekt, har partiledare Magdalena Andersson sagt om beslutet att slopa karensavdraget.

LÄS MER: FI varnar: Ta inga lån från dessa företag | Ekonomibladet

”46 000 kronor per år”

Under partikongressen beslutade S att partiet ställer sig bakom en kortare arbetsvecka, men överlåter frågan till arbetsmarknadens parter.

S-profilen Annika Strandhäll har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning.

– Alla andra nordiska länder har genomfört arbetstids­förkortningar. Faktum är att i Sverige har vi det längsta arbets­livet i hela Europa, sade Strandhäll till Sveriges Radio när förslaget presenterades.

Från högerkanten låter det dock annorlunda.

Starka näringslivsaktörer som Svenskt Näringsliv varnar för att en arbetstidsförkortning kan få stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Enligt organisationen kan en förkortad arbetsvecka från 40 till 35 timmar per vecka leda till en minskning av BNP med 509 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år.

– Med oförändrade välfärdsambitioner skulle det innebära ett kraftig ökat skattetryck motsvarande en höjning av skatten med 2 400 kronor i månaden per vuxen person, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


JUST NU: Jättebesked från Lidl

2025 06 02

Lidl växer så det knakar.

Sedan 2020 har lågpriskedjan ökat sin omsättning med 43 procent. Det senaste verksamhetsåret landade omsättning på nästan 19 miljarder kronor – en ökning med omkring två procent.

Flera nya butiker

Nu planerar Lidl att öppna sju nya butiker i Sverige. Butikerna ska slå upp portarna i bland annat Sollefteå, Mora och Borås. Den långsiktiga ambitionen är att dagens 205 butiker ska utökas till hela 300 butiker.

Men det finns orosmoln på himlen. Lidl:s tillväxttakt hämnas av en krånglig byråkrati. Det menar Jakob Josefsson, som är vd  för Lidl Sverige.  

–  Lidl Sverige har haft en stark försäljningsutveckling under de senaste fem åren. Nu börjar det bli tufft att växa ytterligare på befintlig butiksyta, säger han och tillägger:

– Vår fortsatta tillväxt hämmas av utmaningarna att öppna nya butiker, bland annat som en följd av hur det kommunala planmonopolet tillämpas. Det missgynnar i slutändan konsumenterna som inte får ta del den prispress som ökad konkurrens leder till.

LÄS MER: Klädföretag i konkurs efter 43 år | Ekonomibladet

Från rött till grönt

Trots stora ekonomiska utmaningar och stigande råvarupriser gick Lidl med vinst under det senaste verksamhetsåret efter flera år med röda siffror.

Rörelseresultatet landade på omkring 100 miljoner kronor.  

Ett styrkebesked, betonar vd Jakob Josefsson.

– Genom fortsatt fokus på att effektivisera våra processer, med bibehållen personalstyrka, har vi tillsammans lyckats vända till vinst och visat att vi har en långsiktigt hållbar affärsmodell. Ett stort tack till alla Lidls engagerade medarbetare som gjort det möjligt, säger Lidl-chefen.

– Dessutom ett tack till alla våra kunder som valt och fortsätter välja Lidl för högsta kvalitet till branschens bästa pris.

LÄS MER: Coop-butik stänger efter 40 år – en av de största i staden | Ekonomibladet

Foto: K. Przybylak

Text: Redaktionen