4 augusti 2026

Ryssland drar tillbaka styrkor från Ukraina

2024 12 02

Flera ryska trupper i Ukraina kommer lämna slagfältet tillfälligt.

Det meddelar Rysslands försvarsdepartement i ett inlägg på sociala medie-plattformen Telegram.

Enligt departementet flyttas trupperna till träningsanläggningar i utbildningssyfte.

– Personal från enheter av alla typer och grenar av militären kommer att skickas till träningsläger för att förbättra sina professionella färdigheter och förmågor i strid, står det i Telegram-inlägget.

Över 200 anläggningar

Det är oklart hur många soldater det rör sig om.

Enligt försvarsdepartementet har 250 träningsanläggningar upprättats för ändamålet.

Vidare uppger man att särskilt fokus kommer läggas på utbildning i krigsföring med drönare och elektronisk utrustning.

Under den ryska invasionen av Ukraina har drönare blivit en viktig del av slagfältet.

Luftfarkosterna har använts i stor skala av båda sidor. Varje vecka rapporteras det om storskaliga drönarattacker från både ukrainsk och rysk sida.

Bombat bostadshus

Samtidigt som soldater skickas till träningsläger fortsätter den ryska krigsmakten att bomba ukrainska städer och byar.

Under natten mellan söndag och måndag har Ryssland avfyrat över 110 drönare mot mål i Ukraina. Fyra personer har dödats och 23 har skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Det ukrainska flygvapnet uppger att majoriteten av drönarna har skjutits ned eller slagits ut.

– 52 drönare har skjutits ned, 50 har slagits ut av elektronisk utrustning och sex flög mot Belarus och Ryssland, framhåller flygvapnet i ett uttalande.

Några drönare träffade dock sina mål, vilket orsakat omfattande förödelse.

I staden Ternopil i västra Ukraina träffade en drönare ett bostadshus. Minst en person har bekräftats död. Ytterligare fyra personer har skadats.

– Omkring 100 personer evakuerades från byggnaden. Explosionen skadade också fönster i de omgivande byggnaderna, en skola och 20 bilar, uppger Kyiv Independent.  

Foto: Mstyslav Chernov resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen