Ryssland drar tillbaka styrkor från Ukraina

2024 12 02

Flera ryska trupper i Ukraina kommer lämna slagfältet tillfälligt.

Det meddelar Rysslands försvarsdepartement i ett inlägg på sociala medie-plattformen Telegram.

Enligt departementet flyttas trupperna till träningsanläggningar i utbildningssyfte.

– Personal från enheter av alla typer och grenar av militären kommer att skickas till träningsläger för att förbättra sina professionella färdigheter och förmågor i strid, står det i Telegram-inlägget.

Över 200 anläggningar

Det är oklart hur många soldater det rör sig om.

Enligt försvarsdepartementet har 250 träningsanläggningar upprättats för ändamålet.

Vidare uppger man att särskilt fokus kommer läggas på utbildning i krigsföring med drönare och elektronisk utrustning.

Under den ryska invasionen av Ukraina har drönare blivit en viktig del av slagfältet.

Luftfarkosterna har använts i stor skala av båda sidor. Varje vecka rapporteras det om storskaliga drönarattacker från både ukrainsk och rysk sida.

Bombat bostadshus

Samtidigt som soldater skickas till träningsläger fortsätter den ryska krigsmakten att bomba ukrainska städer och byar.

Under natten mellan söndag och måndag har Ryssland avfyrat över 110 drönare mot mål i Ukraina. Fyra personer har dödats och 23 har skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Det ukrainska flygvapnet uppger att majoriteten av drönarna har skjutits ned eller slagits ut.

– 52 drönare har skjutits ned, 50 har slagits ut av elektronisk utrustning och sex flög mot Belarus och Ryssland, framhåller flygvapnet i ett uttalande.

Några drönare träffade dock sina mål, vilket orsakat omfattande förödelse.

I staden Ternopil i västra Ukraina träffade en drönare ett bostadshus. Minst en person har bekräftats död. Ytterligare fyra personer har skadats.

– Omkring 100 personer evakuerades från byggnaden. Explosionen skadade också fönster i de omgivande byggnaderna, en skola och 20 bilar, uppger Kyiv Independent.

Foto: Mstyslav Chernov resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen