Ryssland drar tillbaka styrkor från Ukraina

2024 12 02

Flera ryska trupper i Ukraina kommer lämna slagfältet tillfälligt.

Det meddelar Rysslands försvarsdepartement i ett inlägg på sociala medie-plattformen Telegram.

Enligt departementet flyttas trupperna till träningsanläggningar i utbildningssyfte.

– Personal från enheter av alla typer och grenar av militären kommer att skickas till träningsläger för att förbättra sina professionella färdigheter och förmågor i strid, står det i Telegram-inlägget.

Över 200 anläggningar

Det är oklart hur många soldater det rör sig om.

Enligt försvarsdepartementet har 250 träningsanläggningar upprättats för ändamålet.

Vidare uppger man att särskilt fokus kommer läggas på utbildning i krigsföring med drönare och elektronisk utrustning.

Under den ryska invasionen av Ukraina har drönare blivit en viktig del av slagfältet.

Luftfarkosterna har använts i stor skala av båda sidor. Varje vecka rapporteras det om storskaliga drönarattacker från både ukrainsk och rysk sida.

Bombat bostadshus

Samtidigt som soldater skickas till träningsläger fortsätter den ryska krigsmakten att bomba ukrainska städer och byar.

Under natten mellan söndag och måndag har Ryssland avfyrat över 110 drönare mot mål i Ukraina. Fyra personer har dödats och 23 har skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Det ukrainska flygvapnet uppger att majoriteten av drönarna har skjutits ned eller slagits ut.

– 52 drönare har skjutits ned, 50 har slagits ut av elektronisk utrustning och sex flög mot Belarus och Ryssland, framhåller flygvapnet i ett uttalande.

Några drönare träffade dock sina mål, vilket orsakat omfattande förödelse.

I staden Ternopil i västra Ukraina träffade en drönare ett bostadshus. Minst en person har bekräftats död. Ytterligare fyra personer har skadats.

– Omkring 100 personer evakuerades från byggnaden. Explosionen skadade också fönster i de omgivande byggnaderna, en skola och 20 bilar, uppger Kyiv Independent.

Foto: Mstyslav Chernov resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister.

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam"

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Många får samma sms just nu – radera direkt

2026 08 11

Bedragarna tycks ha hittat en nisch.

Bedragare försöker rikta in sig på människor som kan bli uppstressade och som ses som sårbara.

Nu har de hittat en nisch; att utge sig komma från inkassobolag.

Många svenskar får just nu samma sms som ser ut att komma från fyra olika inkassobolag, som i själva verket är bedrägeriförsök.

Se upp

Ett av företagen som används av bedragarna är Axactor, rapporterar Råd & Rön.

Så här lyder ett exempel på hur bluff-sms:en kan se ut:

– Vi saknar betalning för ärende LW68V1. Vänligen betala snarast eller kontakta kundtjänst på (falskt nummer, reds. anm).

Planen är att det tilltänkta offret ska känna sig stressad och ringa upp numret, och då kan bedrägeriet inledas.

Flera anledningar

Det kan finnas flera olika anledningar till varför bedragarna använder just inkassobolag som täckmantel.

Ett inkassokrav kan låta väldigt allvarligt, och bedragaren hoppas då att det tilltänkta offret vaknar till av ett sådant meddelande.

Det skapar även en tidspress, vilket får mottagaren att känna sig stressad.

Den som får den här typen av bluff-sms bör radera det direkt, och inte följa några uppmaningar.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Flera bolag varnar

Utöver Axactor utger sig bedragarna även komma från välkända inkassobolag som Lowell, Sergel Inkasso och Intrum.

Samtliga bolag har gått ut med varningar.

– Var observant! Just nu pågår en bluffkampanj via sms, varnar Intrum.

Logga inte in

Sergel och Lowell uppmanar till vaksamhet om det kommer sms som ser ut att komma från dem.

Intrum understryker att man aldrig bör logga in på någon annans uppmaning.

– För att skydda dig mot bluffsamtal och sms ska du aldrig ge ut koder eller signera betalningar på någon annans uppmaning. Ingen bank, myndighet eller seriöst företag ber dig dela med dig av personliga uppgifter i samtal eller via sms.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen