Ryssland bryter sin egen vapenvila

2023 01 06

Moskva uppges bryta det eldupphör som Vladimir Putin utfärdade under gårdagen och som startade klockan 10 i dag svensk tid.

Enligt AFP har skottlossning brutit ut i frontlinjen vid staden Bachmut i östra Ukraina.

– AFP:s journalister hörde artillerield från båda sidor, skriver nyhetsbyrån på Twitter.

Flyglarm över huvudstaden

Samtidigt rapporteras det om flyglarm över stora delar av Ukraina.

Ukrainas huvudstad Kyiv är bland de drabbade områdena, rapporterar brittiska Sky News.

De omfattande flyglarmen utfärdas endast några timmar efter att Ryssland utlyst vapenvila.

Euan MacDonald, redaktör för engelskspråkiga New Voice of Ukraine, hävdar att flyglarmen startade efter att ett ryskt stridsflygplan lyft från ett flygfält i Belarus.

Varnar befolkningen

Den ukrainska parlamentsledamoten Kira Rudik varnar den egna befolkningen i ett inlägg på Twitter.

– Var uppmärksamma! Rysslands ”eldupphör” är bara ord – just nu hörs flygsirener över hela Ukraina, skriver politikern.

Vill framstå som en god person

Vladimir Putin har utlyst ett eldupphör i två dagar från och med klockan 10 i dag svensk tid.

Diktatorn tog beslutet under gårdagen.

Enligt Joakim Paasikivi, överstelöjtnant i militärstrategi vid Försvarshögskolan, vill Putin måla upp sig själv som en rättfärdig person. 

– Putin vill framstå som en värnare av sanna, kulturella värden som Ryssland säger sig vara i konflikt med resten av världen om. Det är ett tillfälle att utmåla sig som förespråkare för rättvisa och godhet och därigenom övertyga folk att de gör rätt i anfallskriget mot Ukraina, säger Paasikivi till SvD.

Ukraina har avfärdat vapenvilan.

Ett fullständigt korrekt beslut, enligt Joakim Paasikivi.

– Ukraina blev utsatt för fullskalig invasion 2022 efter åtta års krig. Det är fullständigt bisarrt att den som har attackerat, ockuperat och annekterat landet, skulle kunna säga att vi gör ett uppehåll i några timmar för att det är en högtid när man tidigare inte har respekterat några högtider, säger militärexperten till SvD.

Text: Redaktionen

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Godissort pekas ut – har oväntade hälsoeffekter

2023 12 03

Experter lyfter nu fram surt godis som ett oväntat hjälpmedel.

Godis är som bekant mycket populärt i Sverige och vanligt förekommande i många hushåll på helgerna.

Många försöker dra ner på konsumtionen och välja nyttigare alternativ.

Nu pekar dock experter ut en särskild godissort som har speciella egenskaper.

Det rapporterar USA Today.

Oväntade hälsoeffekter

I en video som cirkulerar på sociala medier förklarar en kvinna att hon fått råd av sin psykolog att äta surt godis när hon känner att en ångestattack kan vara på gång.

Det har debatterats kraftigt och nu uttalar sig Catherine del Toro, som är expert på mental ohälsa, om saken.

– Det finns definitivt sanning och vetenskap bakom att äta surt eller starkt godis för att lindra ångest och panikattacker, säger hon.

Fokuserar på nuet

Del Toro förklarar att när vi äter väldigt surt godis så lättar det på ångest eftersom det distraherar hjärnan och ger oss någonting annat att fokusera på.

– När du äter något surt eller starkt, främjar du en teknik som uppmuntrar dig att fokusera på nuet, stoppar spiralen av rädsla och kommunicerar till din hjärna att du inte är i verklig fara, vilket gör att panikattacken saktar ner i intensitet och slutligen kan upphöra, säger hon.

Inte allt

Vidare förklaras dock att surt godis förstås inte är något fullständigt svar på ångestattacker, utan ett “terapitrick” som kan fungera vid enskilda tillfällen.

Vid långvariga och ihållande ångestproblem som påverkar vardagen handlar rekommendationen istället om att uppsöka hjälp.

Finns olika behandlingar

Vid sådana problem finns det olika behandlingar som kan hjälpa, däribland psykologisk behandling eller med hjälp av läkemedel.

– Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver, framhåller Vårdguiden 1177.

– Den du träffar kan hjälpa dig vidare till annan hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen