Ryssland blöder – värsta sen krigets start

2026 01 13

En ny rapport visar mardrömssiffror för Putin.

Enligt den ukrainska generalstaben har Ryssland lidit rekordhöga förluster i kriget.

Över 1,2 miljoner soldater har dödats eller skadats sedan invasionen 2022, rapporterar ukrainska Pravda.

Förluster i absoluta tal

Enligt uppgifter från Ukrainas generalstab har Rysslands sammanlagda stridsförluster – alltså både dödade och sårade – nu nått cirka 1 220 950 soldater sedan krigets början den 24 februari 2022.

Bara det senaste dygnet uppges 950 ytterligare ha förlorats i striderna.

Generalstaben har publicerat en detaljerad lista över totala förluster, som omfattar tiotusentals stridsfordon, artillerisystem och drönare.

LÄS MER: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Materiella förluster i kriget

Förutom soldater har Ryssland även förlorat stora delar krigsmaterial.

Bland de redovisade förlusterna finns enligt uppgifterna:

Mer än 11 500 stridsvagnar
Nästan 24 000 bepansrade stridsfordon
Över 36 000 artillerisystem
Mer än 105 000 operativa UAV‑drönare
Hundratals flygplan och helikoptrar

Det handlar alltså inte bara om soldater utan om ett omfattande bortfall av krigsmateriel, vilket ger en bild av hur hårt konflikten har pressat den ryska armén.

Kommentarer från militära källor

Ukrainas generalstab meddelar i samband med siffrorna att rapporteringen görs för att ge en så fullständig bild som möjligt av förlusterna – både personella och materiella.

– Det här är uppskattade totalsiffror för stridsförluster i konflikten sedan 2022, uppger generalstaben i sin senaste rapport, som pekar på en fortsatta intensiva strider vid frontlinjerna.

Nattlig attack

Senast inatt har Rysslands strategiska fabriker åter blivit träffade av drönarattacker, vilket ytterligare visar på den ökade pressen på den ryska försvarsindustrin.

Enligt regionala myndigheter och oberoende ryska Telegram‑kanaler träffades både Atlant Aero, som tillverkar komponenter till stridsdrönare och elektronisk krigföring, samt G.M. Beriev TANTK‑anläggningen, ett viktigt reparationscentrum för strategiska bombflygplan, under tidiga morgontimmar.

– Luftförsvarsstyrkorna arbetar just nu för att hantera situationen. Skador på byggnader och utrustning rapporteras, men inga uppgifter om personskador har bekräftats, meddelar Rostovregionens guvernör Jurij Slyusar via Telegram.

Oberoende ryska medier noterade att explosionsljud och rök observerats från fabrikerna, och videor som cirkulerar på sociala medier visar rökpelare och brandbekämpningsinsatser.

Astra‑kanalen skriver att Atlant Aero är central för produktionen av komponenter till Orion‑drönare och FPV-drönare.

LÄS MER: Apple säkrar jätteavtal – ny funktion till iPhone

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen

Utropar seger – superfiasko för Moskva

2026 06 08

Rysslands diktator Vladimir Putin tvingas konstatera ett större magplask.

Fortsätta närma sig Europa eller gå tillbaka till Moskva.

Det var de två scenarierna som präglade Armeniens val som ägde rum under söndagen.

På måndagsmorgonen står utfallet klart.

Nikol Pashinyan, premiärminister i Armenien, utropar seger efter en överlägsen ledning för hans parti Civil Contract mot det proryska oppositionspartiet Starkt Armenien.

En “historisk seger”, menar Pashinyan.

– Det armeniska folket röstade för regionalt välstånd och samarbete, och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan, säger han enligt AFP.

Glider Putin ur händerna

De tidiga resultaten visar att Starkt Armenien väntas landa på runt 23 procent i parlamentsvalet.

Ett fiasko för Moskva, som hade hoppats på betydligt större proryskt inflytande i landet som håller på att glida Putin ur händerna.

Armenien har historiskt stått Ryssland mycket nära, men har de senaste åren svängt och närmat sig både Europa och USA.

Vladimir Putin har tidigare varnat för att landet är på väg att bli ett “nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Putin i maj enligt RBC Ukraine.

Desperata metoder

Kreml har på senare tid börjat ta till desperata metoder för att tvinga in Armenien på en mer ryssvänlig linje. Ryssland är fortfarande Armeniens största handelspartner, och har de senaste veckorna visat sin makt genom att stoppa importen av en rad armeniska varor, enligt BBC.

– Det enda sättet Ryssland kan påverka Armenien nu är ekonomiskt, säger Haykaz Fanyan vid Armeniens centrum för socioekonomiska studier, till kanalen.

Läs mer: ”Siffran ska fördubblas” – Ukraina slår rekord

Över 50 procent

Att Pashinyan sitter kvar som premiärminister efter söndagens val bedöms som en missräkning för Kreml.

EU har lovat att hjälpa landet klara de ryska ekonomiska påtryckningarna. Armenien har den senaste tiden även utökat sitt militära samarbete med USA. Den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.

Civil Contract ser ut att landa på strax över 50 procent av rösterna.

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige vill göra som Finland – för att stoppa ryssarna

2026 06 07

Regeringen vill kunna tvångsköpa hus.

Finland har infört ett förbud för ryska och belarusiska medborgare att köpa fastigheter.

Samma förbud finns även i Lettland och Litauen – och Estland väntas införa det vid årsskiftet.

Nu utreder även den svenska regeringen möjligheterna till att stoppa sabotage och spioneri genom att kunna tvångsköpa fastigheter som kan användas för att spionera på känsliga platser, rapporterar SVT.

Utreder förslaget

Förra året kom uppgifter om att den ryska affärsmannen Stanislav Aleshchenko börjat bygga ett 600 kvadratmeters stort hus vid inloppet till den topphemliga Musköbasen.

Vissa politiker och säkerhetsexperter rasade mot situationen, och då fanns det ingen lag som kunde stoppa ett sådant fastighetsköp, rapporterar Expressen.

Men nu kan det vara på väg att ändras.

“Måste kunna vidta åtgärder”

Regeringen vill nu att staten ska kunna tvångsköpa sådana fastigheter och tomter där innehavet bedöms kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Förslag ska redovisas senast den 15 mars nästa år.

– Det finns länder som Ryssland som bedriver krigsplanläggning mot Sverige och då måste vi kunna vidta mer åtgärder för att kunna skydda Sveriges säkerhet, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

S håller med

Även Socialdemokraterna vill se en skärpning av regelverket.

Partiets försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist säger att “ryska och belarusiska intressen på svensk mark måste stoppas”.

– Det finns ingen anledning att sälja ut till någon eftersom vi inte vet vad som kan hända i andra och tredje led, säger han.

“Bara löjligt”

Stanislav Aleshchenkos hustru äger formellt fastigheten vid inloppet till Musköbasen.

Förra året avfärdade hon påståendena om säkerhetsrisker.

– Det där är bara löjligt, folk hittar på grejer, sade hon då.

Läs mer: Ukraina genomför helt unik militär operation

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen