Ryssland ber Natojätte om hjälp

2024 12 09

Ryssland ber en Natojätte om hjälp med utmaningar i Syrien.

Diktatorn Bashar al-Assad styr inte längre Syrien.

Anti-Assad styrkor har på kort tid tagit över flera städer i landet och ett maktskifte pågår.

Samtidigt har al-Assad själv flytt till Ryssland där han har beviljats asyl.

Ryssland har dock fortsatta problem i Syrien.

Ber om hjälp

Många ryska soldater befinner sig fortfarande i landet.

Ryska trupper har nu begärt Turkiets stöd för att på ett säkert sätt lämna Syrien efter offensiven som resulterade i ett regimskifte.

De ryska soldaterna kommer enligt uppgift att skickas till Turkietkontrollerade delar av Syrien och sedan evakueras till Ryssland med flyg.

Det rapporterar The Moscow Times.

“Är viktigt”

Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade på måndagen att Moskva ser säkerheten för ryska baser i Syrien som ”mycket viktig”.

– Vi gör allt som är möjligt och nödvändigt för att komma i kontakt med dem som kan tillhandahålla säkerhet. Och vår militär vidtar också försiktighetsåtgärder, menar han.

“Är förnedrande”

Ryssland har i många år stöttat Bashar al-Assad och maktskiftet i Syrien ses som en strategisk och politisk förlust för Vladimir Putin.

Storbritanniens utrikesminister David Lammy säger att störtandet av president al-Assad i Syrien var en ”förödmjukelse”, inte bara för Assad själv, utan även för de ryska och iranska regimer som stödde honom.

Lammy säger att Assad var ett ”monster” med ”otaliga oskyldigas blod på sina händer”, uppger BBC.

– Vi har länge hoppats att han skulle försvinna och välkomnar den möjlighet som detta innebär för Syriens folk, säger utrikesministern.

Tog bara 12 dagar

Den kraftfulla offensiven mot Assad har överraskat många - inte minst på grund av hur fort det gick.

På bara 12 dagar lyckades syriska rebellgrupper störta landets 50-åriga Assad-regim och erövra landets huvudstad Damaskus.

På måndagen kommer uppgifter om att många som har fängslats av Assad nu befrias.

– Rebellerna stormade in i det ökända Saydnaya-fängelset i Damaskus och säger sig ha befriat mer än 3 500 fångar, uppger BBC.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar. 

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder. 

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flykting­grupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 03

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

En ny läroplansutredning togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari. 

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU, till Expressen.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof”, enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, menar intresseorganisationen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén enligt Expressen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande. 

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen