NATOCHEFEN: ”Ryssland bär ansvaret”

2022 11 16

Jens Stoltenberg anser att det är Ryssland som bär ansvaret för tisdagens robotnedslag i Polen som dödade två personer.

Men det finns i nuläget ingenting som tyder på att nedslaget var en medveten rysk attack. I stället pekar de senaste uppgifterna på att roboten som slog ner i byn Przewodów avfyrades av Ukraina mot en inkommande rysk robot.

– Vår preliminära analys tyder på att incidenten sannolikt orsakades av en ukrainsk luftvärnsmissil som avfyrades för att försvara ukrainskt territorium mot ryska kryssningsrobotattacker, säger Natochefen på en pressträff efter ett möte med medlemstaternas ambassadörer i Bryssel.

Men Ryssland bär ansvaret för tragedin.

Det betonar Jens Stoltenberg.

– Låt mig vara tydlig, detta är inte Ukrainas fel. Ryssland bär det yttersta ansvaret när de fortsätter sitt illegala krig mot Ukraina.

”Står enade”

Vidare understryker Natochefen att allierade i försvarsalliansen har framfört sina "djupaste kondoleanser för den tragiska förlusten av människoliv" och "uttryckt sin starka solidaritet" med Polen.

– Nato står enade och vi kommer alltid att göra vad som är nödvändigt för att skydda och försvara alla allierade, tillägger Stoltenberg.

Generalsekreteraren bedömer inte att försvarsalliansen kommer att stärka sitt luftförsvar i Europa i kölvattnet av robotnedslaget och Rysslands intensiva beskjutning av ukrainska städer.

Jens Stoltenberg betonar att Nato redan har ökat sin beredskap och militära närvaro i östra Europa.

– Det har ökat luftförsvarsförmågan, säger han på pressträffen.

På frågan om tisdagens incident i Polen var det "mest intensiva" ögonblick som Nato upplevt hittills i Ukrainakriget, svarar Stoltenberg:

– Jag är alltid noga med att rangordna olika incidenter.

Sverige har deltagit

Sverige har deltagit på det extrainsatta Natomötet i Bryssel.

– Vi vet ännu för lite, det kan vara en mycket allvarlig situation. Jag vill inte dra några förhastade slutsatser. Polen vill naturligtvis veta vad som hänt, det vill alla andra Natoländer också och Sverige kommer delta i de samtalen fullt ut, sa statsminister Ulf Kristersson (M) till SVT Nyheter inför dagens möte. 

Foto: Nato 

Text: Redaktionen


23mars26

Swedbank går ut med varning till kunder

2026 05 10

En ny form av bedrägerier skapar allt större problem.

För några år sedan fullkomligt exploderade förekomsten av artificiell intelligens.

Det har inneburit teknologiska framsteg – men det har också hjälpt bedragare att bli mer effektiva när de lurar människor.

Swedbank varnar sina kunder för att AI används till bedrägerier som kan vara mycket svåra att känna igen.

Swedbank varnar

Bedragare blir med hjälp av AI allt bättre på att manipulera.

Resultatet kan enligt Swedbank “tyvärr bli så trovärdigt att man inte kan lita på det man ser eller hör”.

– En sådan teknik är deepfake, varnar storbanken.

Det är deepfake

Deepfake är en AI-baserad teknik som används för att skapa falska bilder, videor eller ljudklipp som verkar väldigt realistiska. 

På så sätt kan en bedragare få sig själv att se ut som, eller låta som, kända personer.

– Bedragare kan även skapa falska videoklipp på nära och kära som ber om ekonomisk hjälp, eller imitera ett bolags vd som kräver ekonomiska transaktioner på företagskonton, förklarar Swedbank.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Kan låtsas vara barn

Bedragarna använder tekniken till att låtsas vara en familjemedlem, och agerar stressad för att få det tilltänkta offret att vilja föra över pengar fort.

Exempelvis kan offren få ett samtal från “barn”, eller “syskon”, men på andra sidan finns en bedragare som använder deepfake för att se ut eller låta som familjemedlemmen i fråga.

Det kan även handla om filmklipp på sociala medier som försöker övertyga dig att investera med deepfakes som föreställer kända personer.

Så skyddar du dig

Swedbank har upprättat några tips till den som vill skydda sig:

- Om något känns det minsta lurt, är det viktigt att ta extra steg för att kontrollera vad som faktiskt händer. Exempelvis kan man dubbelkolla information från andra, pålitliga källor.

- Detta gäller oavsett om det handlar om ett investeringserbjudande eller en förfrågan om pengar från någon närstående.

- Det är också viktigt att känna igenom de vanliga varningsflaggorna för bedrägerier - oväntad kontakt, det är bråttom och det är för bra för att vara sant.

Läs mer: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


14 april 26

Glädjebesked för många svenskar – “3 000 kronor mer i månaden”

2026 05 10

Geopolitisk oro till trots stärks svenskarnas köpkraft.

Det konstaterar Handelsbanken i en färsk konjunkturrapport.

Rubrikerna har varit mörka under den senaste tiden med anledning av kriget i Mellanöstern, som bland annat drivit upp drivmedelspriserna.

Men enligt Handelsbankens prognos kommer svenskarnas köpkraft att stärkas i år, rapporterar Dagens industri.

Nästan 3 000 kronor

Ett lågt inflationstryck och stigande reallöner bidrar till att köpkraften stärks.

Så här ser ett par exempel ut enligt storbankens beräkningar:

- En barnfamilj med medelhöga inkomster och bolån på två miljoner får 2 750 kronor i ökad köpkraft i år.

- Ett höginkomstpar med ett bolån på fyra miljoner kronor får 3 700 kronor i ökad köpkraft i år.

“Stärks mer än vanligt”

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger att prognosen inte har ändrats trots kriget i Iran och det stängda Hormuz-sundet.

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år, menar hon.

Även SEB har en liknande syn på saken, och tror likt Handelsbanken på att hushållen får det bättre i år.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Lämnades oförändrad

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten ligger långt under Riksbankens mål på två procent.

Trots det lämnade centralbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Riskerna som kopplas till kriget i Mellanöstern bedöms alltjämt vara påtagliga enligt Riksbanken.

Riksbankens ord

Så här lät det från Riksbanken när det senaste räntebeskedet lämnades tidigare i veckan:

– Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan, menas det.

– Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är lågt i nuläget. 

Läs mer: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen