Ryssland attackerat – avgörande byggnad i lågor

2025 06 24

Ukraina har utfört en betydelsefull attack på rysk mark.

Oljedepån Atlas i den ryska regionen Rostov har attackerats.

Det rapporterar flera internationella medier natten till tisdagen.

Anläggningen spelar en stor roll i kriget då den levererar bränsle och används för att försörja den ryska armén, framför allt i de ryskockuperade delarna av Luhansk och Donetsk på fronten i östra Ukraina.

– Ett viktigt objekt för de ryska ockupanterna har träffats, framhåller den ukrainska generalstaben på Telegram.

– En attack av våra styrkor i målets område har bekräftats. En brand har observerats. Resultaten av attacken klargörs nu, meddelas i samma besked.

Ukraina: "Avgörande"

Atlas har en “avgörande logistisk roll för Rysslands krigsinsats”, enligt Kyiv Independent.

Det är framför allt närheten till frontlinjen som gör oljedepån strategiskt viktig för Ryssland. Samma depå attackerades även i november 2024.

– Försvarsmakten fortsätter att vidta alla åtgärder för att undergräva de ryska ockupanternas militära och ekonomiska potential och tvinga Ryska federationen att upphöra med sin väpnade aggression mot Ukraina, framhåller den ukrainska militären.

Nya måltavlor

Attacken beskrivs från ukrainsk sida som en del av landets större insatser för att störa ryska leveranskedjor och försämra Kremls förmåga att upprätthålla den fullskaliga invasionen.

Även infrastruktur och ammunitionslager i Ryssland och på ryskockuperad mark har i högre grad blivit måltavlor för ukrainska drönar- och robotattacker.

LÄS MER: Kalldusch för ryska krigskassan

Drönare över Moskva

Ryssland har inte uttalat sig om händelsen.

Tidigare under gårdagen uppgav Rostovs guvernör Jurij Sljusar att en ukrainsk drönarattack utlöst en brand i ett “industriföretag” i regionen, rapporterar Reuters.

Han namngav inte vilket företag som var drabbat.

Samtidigt har ytterligare ett tjugotal drönare tagit sikte mot Ryssland, uppger nyhetsbyrån.

Enligt Ryssland har samtliga skjutits ned. Två av drönarna sköts ned över Moskvaregionen.

LÄS MER: Jubel i Kreml – två länder säger nej till EU

LÄS MER: Mordförsök på Zelenskyj

Arkivfoto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen