JUST NU: Ryssland använder laservapen

2022 05 19

Ryssland hävdar att de använder laservapen i Ukraina.

Den 1 mars 2018 avtäckte Rysslands diktator Vladimir Putin en interkontinental ballistisk robot, undervatten-drönare utrustade med kärnvapen, ett överljudsvapen och ett laservapen.

Laservapnet uppges nu användas i Ukraina, rapporterar Sky News.

Vladimir Putin har själv namngett Rysslands nya skrytvapen. Han kallar det för Peresvet efter en medeltida ortodox krigarmunk som dödades i strid.

Bekräftar uppgifterna

Rysslands vice premiärminister Yury Borisov bekräftade uppgifterna på en presskonferens. Enligt Borisov serietillverkar Ryssland laservapensystemet. 

Ministern hävdar att laservapnet kan ”förblinda” satelliter som befinner sig 1 500 kilometer över jorden, rapporterar Sky News med hänvisning till nyhetsbyrån Interfax.

Borisov pratade även skrytsamt om att ett test på tisdagen visat att den nya generationens laservapen kan bränna upp drönare – som befinner sig flera kilometer bort – på endast fem sekunder.

Nya generationen

Borisov hävdar att Ryssland redan har använt laservapen i Ukraina. Men de vapnen som är utplacerade i grannlandet tillhör den gamla prototypen ”Zadira”.

– Den nya generationen av laservapen leder till en fysisk förstörelse av målet. Vid en träff brinner målet upp, säger ministern, enligt Sky News.

Zelensky kommenterar

I sitt nattliga tal kommenterade Ukrainas president Volodymyr Zelensky Rysslands nya "supervapen".

Han jämför uppgifterna från Ryssland med Nazitysklands ”wunderwaffe”.

– Ju tydligare det blev att de inte hade någon chans i kriget, så ökade propagandan om vapnen som var underverk, som skulle vara så kraftiga att de kunde vända kriget. Och här ser vi i det fullskaliga krigets tredje månad att Ryssland försöka hitta sitt ”wunderwaffe”, säger Zelensky.

Fakta Peresvet

  • Ett av de sex nya ryska strategiska vapnen som avtäcktes av Vladimir Putin den 1 mars 2018.
  • Kan användas för att bekämpa drönare.
  • Laserstrålen kan störas av dåligt väder, så som dimma, regn och snö. I klart väder bedöms lasern fungera perfekt.
  • I framtiden bedöms laservapnet kunna skydda militärbaser och stora territorier från drönarattacker.

Källa: Hi-Tech Mail RU

Video på Rysslands nya laservapen här

Foto: D.L Pelusi

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen