Ryssland-allierad på väg att störtas

2024 12 23

Den 8 december störtades Bashar al-Assads regim i Syrien.

Rebellgrupper tågade in i huvudstaden Damaskus, medan Assad flydde till Moskva.

Nu sprider sig svallvågorna från kuppen i Syrien.

Nästa brutala regim kan vara på väg att störtas, rapporterar Newsweek.

Det rör sig om den brutala militärjuntan i Myanmar, som styrt landet sedan 2021.

De senaste veckorna har juntan lidit en rad stora militära förluster. Flera rebellgrupper är på frammarsch i de västra delarna av landet.

Upproret i Syrien tycks ha gett rebellgrupperna ny tändvätska, rapporterar Newsweek.

– De militära motgångarna driver juntan tillbaka till ännu färre fästen efter att den tvingades till reträtt tidigare i år i de östra och norra delarna av landet.

Rebellerna bekräftar

Den arakanesiska gerillan AA, som består av flera minoritetsgrupper, leder upproret mot militärjuntan.

I ett inlägg på Telegram bekräftar rebellerna de militära framgångarna.

– De fascistiska militärtrupperna förlorar mark dag för dag och överger sina poster. Arakan-arméns trupper fortsätter att intensifiera sina offensiver, skriver AA.

Bakslag för Ryssland

Om militärjuntan störtas kulle det få stora geopolitiska konsekvenser.

Både Ryssland och Kina är nära allierade med den brutala militärregimen.

Under inbördeskriget har Moskva stått för majoriteten av alla vapenleveranser till militärjuntan.

Kontrollerar 25 procent av landet

I dag kontrollerar militärjuntan endast en fjärdedel av landet. Det kontrollerade området inkluderar dock huvudstaden Naypyidaw och största staden Rangoon.

Josh Kurlantzick, Sydostasienexpert vid tankesmedjan Council on Foreign Relations, anser att militärjuntan befinner sig i en utsatt position.

– Jag tycker att juntans position är ganska dålig, med tanke på att de endast kontrollerar små delar av landet. Men jag tror att en snabb kollaps är osannolik med tanke på sprickorna i motståndet och Kinas roll, säger han till Newsweek.

Brutal regim

Militärjuntan i Myanmar är en av världens mest brutala regimer.

Juntaledaren Min Aung Hlaing utreds för brott mot mänskligheten av den Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Brottsmisstankarna gäller militärens fördrivning av hundratusentals rohingyer till Bangladesh.

FN har beskrivit fördrivningen som folkmord.

Sedan statskuppen 2021 har militärjuntan dödat över 6 000 civila. Samtidigt är över 3,1 miljoner människor på flykt och 13,3 miljoner lider av akut brist på mat.

FN har fastslagit att civilbefolkningen i Myanmar utsätts för brutala övergrepp i form av bland annat tortyr, våldtäkter och avrättningar.

Foto:

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen