Ryssarna har tröttnat – budskap till Kreml

2025 09 13

En ny undersökning visar att rekordfå ryssar vill att Ukrainakriget ska fortsätta.

Kriget i Ukraina fortsätter utan något slut i sikte.

Kreml har uppgett att fredsförhandlingarna har satts på paus utan att ge någon anledning.

Samtidigt kommer nu uppgifter om att ryssarna har tröttnat på kriget – och rekordfå vill att det ska fortsätta, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till oberoende ryska Levada Center.

Har tröttnat

Stödet bland ryssarna för att fortsätta kriget i Ukraina har sjunkit till sin lägsta nivå sedan den fullskaliga invasionen inleddes.

Detta enligt en färsk undersökning publicerad av det oberoende Levada Center.

I augusti månad uppgav endast 27 procent av de tillfrågade att de vill att Ryssland ska fortsätta strida i Ukraina.

Däremot uppgav rekordhöga 66 procent att de är positiva till fredsförhandlingar med Kyiv.

Detta är den högsta andelen stöd för förhandlingar som registrerats sedan februari 2022.

58 procent påverkade

58 procent av de tillfrågade uppgav att de har påverkats direkt av kriget.

Bland dem uppgav 30 procent att en släkting eller bekant hade dödats, och 28 procent uppgav att en familjemedlem eller vän för närvarande tjänstgör.

Totalt uppgav cirka 17 procent av de tillfrågade ryssarna att de har förlorat någon, medan 16 procent uppgav att någon nära dem fortfarande kämpar.

Läs mer: ”Värsta sedan krigsstarten” – Ryssland pressas rejält

Övningar igång

Samtidigt har de omdebatterade rysk-belarusiska militärövningarna Zapad-2025 dragit igång.

Den belarusiska generalstabschefen och förste vice försvarsministern, generalmajor Pavel Muraveiko, uppgav den 12 september att övningarna Zapad-2025 består av två etapper.

Den första etappen består av luft- och markförsvarsoperationer, och den andra etappen består av att rensa territoriet från fiendens styrkor och genomföra motoffensiva operationer.

"Överreagerar"

Belarusiska och ryska tjänstemän har anklagat Polen för att överreagera på hotet om rysk aggression som svar på Polens beslut att stänga gränsen mot Belarus på grund av Zapad-2025.

Det kommer efter att ryska drönare flugit in i polskt territorium.

Läs mer: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen