Ryskt stridsflygplan nedskjutet

2025 06 07

För ungefär en vecka sedan lyckades Ukraina med en avancerad drönarattack där flera ryska bombflyg förstördes.

På lördagsmorgonen har den ukrainska försvarsmakten även skjutit ner ett ryskt stridsflygplan.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Stridsplan nedskjutet

Ukraina sköt ner ett ryskt Su-35 stridsflygplan i ryska Kursk Oblast på lördagsmorgonen, rapporterar landets flygvapen.

De vill inte delge några ytterligare uppgifter om händelsen.

Det är oklart om piloten överlevde.

Nya drönarattacker

Ukraina har även riktat nya omfattande drönarattacker mot ryskt territorium.

Ukrainska styrkor genomförde en serie drönarattacker mot ryska militäranläggningar, flygfält och försvarsindustriella anläggningar under natten mellan den 5 och 6 juni. 

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Läs mer: Ryssarna pekar ut landets största fiende – varken USA eller Ukraina

Engels igen

Flygbasen i Engels – som ligger nära gränsen med Kazakstan – har flera gånger tidigare under kriget attackerats av ukrainska drönare.

Nu har det hänt igen.

– Den ukrainska generalstaben rapporterar att ukrainska styrkor slog till mot Engels flygbas i Saratov Oblast och mot Dyagilevo flygbas i Ryazan Oblast och skadade minst tre bränsle- och smörjmedelstankar på Engels samt orsakade en brand och sekundära explosioner i området, uppger ISW.

Stor brand

Den ukrainska generalstaben rapporterar att man fortfarande håller på att klargöra skadorna på Dyagilevo flygbas men att det finns rapporter om en stor brand i området.

– Chefen för Ukrainian Center for Countering Disinformation, löjtnant Andriy Kovalenko, publicerade bilder som visade bränder vid en oljedepå i Engels och flygbasen Dyagilevo, fortsätter ISW.

– Guvernören i Saratov Oblast, Roman Busargin, och andra ryska källor hävdade att ukrainska drönare slog till mot ett industriföretag i Engels och orsakade en brand. 

Läs mer: EUROPA: Ukrainsk 6-åring och hennes mamma har mördats

Foto: Anna Zvereva

Text: Redkationen

FORSKNING: Framgång för Alzheimerforskare

2025 06 07

Och de initiala resultaten ser lovande ut.

Forskarna letade efter två proteiner – amyloid beta 42/40 och p-tau217 – och fann att testet var 95 procent korrekt när det gällde att identifiera patienter med befintlig kognitiv försämring kopplad till tillståndet.

Det rapporterar Sky News.

I rätt riktning

Den amerikanska studien omfattade 509 patienter vid en minnesklinik i Florida och publicerades i den medicinska tidskriften Alzheimer's and Dementia.

Testet, som redan har godkänts av den amerikanska tillsynsmyndigheten, var också 82 procent korrekt för specificitet, vilket innebär att det kan utesluta personer utan demens.

“Kommer vara avgörande”

Forskarna menar alltså att det nya blodprovet för Alzheimers sjukdom har visat sig vara mycket träffsäkert när det gäller att upptäcka personer med tidiga symptom.

Dr Gregg Day, som ledde studien, säger att testet är lika bra som befintliga, men mer invasiva, tester.

Han förklarar att nästa steg är att utvidga testet till att omfatta ett större antal patienter, inklusive de med tidig Alzheimers som inte har några kognitiva symtom.

Dr Richard Oakley, biträdande direktör för forskning och innovation vid Alzheimer's Society i Storbritannien, säger att resultaten ”tyder på att detta test är mycket exakt”.

– Blodprover kommer att vara avgörande för att påskynda diagnoser och ge fler människor tillgång till den vård, det stöd och de behandlingar de så desperat behöver snabbare än någonsin tidigare.

Det är Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. 

Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan, så kallade amyloida plack. 

Placken består främst av proteinet beta-amyloid, som även förekommer i en frisk hjärna.

Flera symptom

Sjukdomen kännetecknas ofta av förvirring, försämrat minne och nedsatta kognitiva förmågor.

– Det vanligaste symtomet vid Alzheimers sjukdom är att man har svårt att minnas det som skett nyligen, förklarar Hjärnfonden.

– Man kan också få svårt att uttrycka sig i tal och skrift, sämre lokalsinne och tidsuppfattning och svårare att utföra ändamålsenliga kroppsrörelser.

Foto: R. Weermeijer

Text: Redaktionen