Ryskt krav för fredssamtal

2023 02 28

Ryssland öppnar för att inleda fredsförhandlingar med Ukraina.

Men Putinregimen kommer endast att inleda samtal om Kyiv går med ett specifikt krav.

Kreml kräver att samtliga annekterade områden i Ukraina ska betraktas som ryskt territorium.

– Nya territoriella realiteter kan inte ignoreras, säger Kremls talesman Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Fyra regioner

I september 2022 beordrade Rysslands diktator Vladimir Putin att de ukrainska regionerna  Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson ska ansluta till den Ryska federationen. Kreml hänvisade då till så kallade ”folkomröstningar” som de ryska ockupanterna utfört i regionerna.

Den olagliga annekteringen har fördömts av majoriteten av världens länder.

Ryssland har sedan tidigare illegalt annekterat den ukrainska Krymhalvön vid Svarta havets norra kust.

Ukraina kräver rysk reträtt 

Ukraina krav för att inleda fredssamtal är tydligt.

Kyiv kräver att ryska trupper lämnar erkänt ukrainsk territorium, inklusive Krymhalvön.

Ett sådant scenario utesluter Putinregimen. Ryssland kommer inte att lägga ned sina vapen.

– Ryska federationens konstitution finns och kan inte ignoreras. Ryssland kommer aldrig att kompromissa om detta. Det är viktiga realiteter, säger Dmitrij Peskov.

Kontrollerar inte regionerna

Den 22 februari godkände det ryska federationsrådet nya lagar för integrering av de annekterade regionerna i den Ryska federationen.

Lagarna godkändes, trots att Ryssland inte kontrollerar någon av regionerna i sin helhet.

Kommenterar Kinas fredsförslag

Förra veckan presenterade Kina ett fredsförslag för kriget i Ukraina. Förslaget innehåller tolv punkter.

Peking vill bland annat se återupptagna förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina, en omedelbar vapenvila och ett stopp av sanktioner mot Ryssland.

– Dialog och förhandlingar är den enda hållbara lösningen på Ukrainakrisen, står det i fredsförslaget.

Kina understryker även att alla länders suveränitet måste respekteras. I fredsförslaget står det dock ingenting om ett tillbakadragande av ryska trupper från Ukraina.

Kreml har svarat på Kinas "fredslösning".  

Moskva avvisar förslaget om en omedelbar vapenvila. 

– Pekings ord kan övervägas, men nyanser är viktiga, säger Dmitrij Peskov. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen